Klicka för större bild

 

Lägre bostadsinvesteringar står för nära hälften av nedgången i ­investeringarna efter 90-talskrisen. I två decennier har Sverige investerat mindre i bostäder än andra jämförbara länder.

På senare tid har allt fler framhållit bristen på investeringar som en avgörande förklaring till att arbetslösheten ända sedan 90-talet parkerat på höga nivåer. Mellan 1970 och 1992 motsvarade investeringarna årligen i genomsnitt drygt 26 procent av ekonomin, mätt som andel av bruttonationalprodukten. Sedan dess har investeringsandelen fallit till knappa 22 procent.lilla

Men det är ingen bred allmän nedgång som det rör sig om. Bostadsinvesteringarna står ensamma för hela 45 procent av minskningen.

På 70- och 80-talen gjordes årligen investeringar i bostäder som motsvarade drygt 5 procent av BNP. Under de senaste tjugo åren har denna andel bara uppgått till i genomsnitt 3 procent.

Den svenska nivån är betydligt lägre än den som framträder i övriga Norden och andra jämförbara europeiska länder. Dessa länder ligger i genomsnitt på den nivå där Sverige tidigare befann sig.

Trots att de blågula bostadsinvesteringarna förra året ökade med hela 20 procent var det bara Danmark och Nederländerna som investerade mindre i bostäder. Två länder som nyligen drabbats av krascher på sina respektive bostadsmarknader.

Nationalekonomen Åsa Sohlman betonar vikten av politiska förändringar som avgörande för övergången från höga till låga bostadsinvesteringarna i Sverige.

– Det som hände var att vi avvecklade de subventioner och satsningar som tidigare fanns. Dessutom finns det en rad problem på byggmarknaden.

Byggkostnaderna är höga till följd av den svaga konkurrensen, många kommuner än inte intresserade av att bygga och rörligheten på bostadsmarknaden är låg, säger Åsa Sohlman.

Men Bengt Hansson, analytiker på Boverket, ger en helt annan bild av läget.bengthanssonboverket

– Den främsta förklaringen till de lägre bostadsinvesteringarna är att vi haft gott om bostäder. Vi hade en fastighetskris för att vi hade förbyggt oss, och efter det hade vi inte behov av att bygga, säger Bengt Hansson.

– Bristsituationen under det gångna decenniet beror på att efterfrågan skenar till följd av kraftig befolkningstillväxt, god inkomstutveckling och låga räntor.

Enligt Bengt Hansson är både Finansdepartementet och statliga Konjunkturinstitutet för pessimistiska i sina prognoser som räknar med att uppgången i bostadsinvesteringarna kommer att sakta in.

– Bygguppgången är på gång. Priserna stiger och vi vet att svenska bostadsinvesteringar är känsliga för prisförändringar. Vi är på väg att bygga bort bostadsbristen, säger han.

Åsa Sohlman hävdar dock att det krävs offentliga satsningar för att komma till rätta med bostadsbristen.

– Det kommer inte att gå att höja bostadsinvesteringarna till tidigare nivåer utan att staten går in och stöttar med låga räntor eller direkta subventioner, säger hon.

Enligt Åsa Sohlman leder otillräckliga bostadsinvesteringar till påtagliga negativa konsekvenser för samhällsekonomin.

– På kort sikt leder lägre investeringar till arbetslöshet. På längre sikt begränsas tillväxtutsikterna. När någon inte kan ta ett nytt jobb för att de inte kan hitta bostad, så är det inte bara ett jobb som går förlorat, utan även andra arbetstillfällen som hade kommit till som en följd av tillsättningen, säger hon.