Klicka för större bild

Klicka för större bild

 

Rekordstora elevgrupper. Allt fler anställda som saknar ­utbildning för att arbeta med barn. Nu slår Skolverket larm om krisen på fritids. Och facken ­kräver maxgränser.

Ny statistik från Skolverket visar att det skett en kraftig försämring av villkoren för både elever och anställda på fritidshemmen under de senaste tio åren.  En utveckling som oroar Lärarförbundet och Kommunal, vilka tillsammans organiserar merparten av fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter.

Nu kräver båda facken att Skolver­ket ska slå fast maximalt och rekommenderat antal barn i en fritidsgrupp samt antal barn per anställd.

– Att det här har fått pågå över så lång tid är under all kritik, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Vi har uppgifter om fritidshem med uppemot 150 barn i grupperna. Det är inte rimligt.

Också på Kommunal, där medlemmar rapporterat om grupper med över hundra barn, ser man den nya statistiken som djupt oroande.

– Siffrorna visar att situationen har blivit sämre från ett redan dåligt utgångsläge, säger utredaren Ulrika Lorentzi. Storleken på elevgrupperna har fördubblats på 20 år, och nu är outbildade den största personalgruppen på fritidshemmen, drygt 29 procent. Alla kurvor för fritidshemmen pekar käpprätt åt skogen i Skolverkets nya statistik. Elevgrupperna har vuxit kraftigt i storlek på tio år, från 31 elever per grupp i snitt till drygt 41 elever. Samtidigt har antalet barn per årsanställd ökat drastiskt.

Läget är värst i storstäderna och förortskommunerna. Men de allra sämsta siffrorna, både när det gäller storleken på elevgrupperna, antalet elever per anställd och personalens utbildningsnivå, står de fristående (privata och kooperativa) fritidshemmen för.

De har i genomsnitt 43,5 barn per grupp jämfört med 40,8 barn på kommunala fritidshem. På kommunala fritids har drygt hälften av personalen en pedagogisk högskoleutbildning, men bara drygt var fjärde på de fristående hemmen. Dessutom har hälften av personalen där ingen utbildning alls för arbete med barn.

När skoldagen tar slut för drygt 444 000 elever i grundskolan tar fritids vid. Enligt skollagen och läroplanen ska fritids ”bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande”. Lagen ställer också krav på att elevgrupperna ska ha ”lämplig” storlek och på personalens kompetens. Med lämplig menas bland annat att hänsyn ska tas till barnens ålder, socioekonomiska bakgrund och behov av särskilt stöd.

Skolverket har under många år tagit upp den allvarliga krisen på fritidshemmen för att påverka skolornas huvudmän, utan att kunna vända utvecklingen, påpekar verkets expert Bengt Thorgren. Nu krävs kraftfulla insatser, både från staten och från huvudmännen, säger han.

– Det är uppenbart att det uppdrag som fritidshemmen har enligt lagen inte längre går ihop med de förutsättningar som de har. I de satsningar som regeringen aviserat för att grundskolorna ska anställa mer personal bör därför också fritidshemmen ingå.

Ulrika Lundqvist är chef för förskole- och grundskoleenheten vid Skolverket. Hon tror att det kan bli vanskligt att sätta ett tak för hur stor en elevgrupp får vara.

– En väl sammansatt grupp på tio elever kan fungera utmärkt på ett ställe, men kan vara alldeles för stor på ett annat ställe, beroende på exempelvis elevernas ålder, sammansättning och behov av särskilt stöd. Andra förutsättningar som är av betydelse är personalens kompetens och lokalernas utformning.

Johanna Jaara Åstrand påpekar att det finns tillräckligt med forskning som visar att storleken har betydel­se. Dessutom står det i Skolverkets allmänna råd att storleken ska bestämmas utifrån barnens behov.

– Nu är det uppenbart att det inte är behoven, utan pengarna som avgör storleken.

Förutom kriterier för gruppstorleken kräver Lärarförbundet att arbetsgivarna gör yrket mer attraktivt i lön och kvalitet.

– Vi vill också legitimera fritidspedagogiken.

Just på den punkten får hon stöd från arbetsgivarna på den kommunala sidan, nämligen Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det är uppenbart att kommunerna måste anställa fler fritidspedagoger och höja statusen för yrket, kanske genom att införa legitimation, säger Per Arne Andersson, som är ansvarig för utbildning och arbetsmarknad.

Han tror att fritids är underskattad i allmänhet och att många kommuner fortfarande ser det som en sidoverksamhet.

– De har inte förstått riktigt vad fritids betyder för att barnen ska klara skolan, och att ett bra fritids kan fånga upp barn som det annars kan gå illa för.

 

Läs också:

Fritidshem

Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda eleven fritids tills hen fyller 13 år. I dag är 444 400 elever inskrivna på totalt 4 200 fritids­hem i hela landet. Det är ­framför allt 6–9-åringar. I den ålders­gruppen är 83 procent inskrivna. Sedan 2004 har ­antalet elever ökat med 36 procent, medan antalet anställda ökat med 13 procent. Fritidshemmen har cirka 34 000 anställda, varav 13 000 (fritids­pedagoger) är organiserade i Lärarförbundet och cirka 10 000 (de flesta barnskötare och elev­assistenter) är med i Kommunal. I dag består en fritidsgrupp i snitt av 41,1 elever. Det är en ökning med tio elever på tio år. På de kommunala fritidshemmen har bara 54 procent av de anställda en pedagogisk ­högskoleexamen. Mot­svarande andel på privata fri­tidshem är så låg som 27 procent. Källor: Skolverket, SCB, Lärarförbundet och Kommunal