Regeringens beslut om lönekartläggningar dröjer. Propositionen som var tänkt att lämnas till riksdagen denna månad väntas tidigast efter sommaren.

Det tar längre tid än väntat för regeringen att sätta ner foten om årliga lönekartläggningar. Detta trots att statsminister Stefan Löfven talar varmt om dem.

För sju år sedan drev alliansregeringen igenom en ändring i diskrimineringslagen så att företag inte längre behövde göra lönekartläggningar mer än vart tredje år, i stället för som tidigare varje år. Samtidigt begränsades kravet på lönekartläggning till arbetsplatser med 25 anställda eller fler, jämfört mot den tidigare gränsen om tio anställda.

I fjol överlämnades en statlig utredning till dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag som föreslog årliga lönekartläggningar på nytt.

Men sedan remissvaren kom in i höstas har frågan varit under beredning på regeringskansliet. Och nu kommer beskedet att den proposition som skulle lämnas till riksdagen under maj månad är fördröjd. Enligt diskrimineringsenheten på Kulturdepartementet lämnas ingen proposition före sommaren.

När reglerna för lönekartläggningar ändrades blev resultatet att företag blev sämre på att genomföra dem, enligt bland annat en granskning av Arbetarbladet. Det finns dessutom ingen översyn över fusket. Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör endast stickprov hos företag för att se att de genomfört lönekartläggningar. Sedan 2013 har drygt 700 ärenden handlagts av DO och endast fem anmälningar om utebliven lönekartläggning eller orimliga löneskillnader har kommit in till tillsynsmyndigheten.