Arbetsmiljöverket ska granska tillgängligheten hos totalt 500 arbetsgivare i samtliga branscher och över i hela landet. Målet är en bättre arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättningar.

– Och det betyder en bättre arbetsmiljö för alla, understryker Charlotta Håkansson, arbetsmiljöinspektör och projektledare. Anpassningar i arbetsmiljön som är nödvändiga för vissa, gör att arbetsmiljön blir bättre för alla.

Exempelvis att ta bort skadligt buller kan vara nödvändigt för personer med hörselnedsättning, men alla får en bättre arbetsmiljö. Detsamma gäller belysning och ergonomi, alla mår bra av rätt belysning, höj- och sänkbara bord eller enkla och lättlästa instruktioner i stället för krångliga sådana.

– Psykisk ohälsa står för nästan fyrtio procent av alla sjukskrivningar. Genom att arbeta förebyggande med att förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen kan sjukskrivningar undvikas, påpekar Charlotta Håkansson.

Funktionsnedsättningar kan vara psykiska, sociala, kognitiva eller fysiska. Exempelvis syn- och hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter samt problem med koncentration och minne. Har man problem med att komma ihåg saker eller går runt med läs- och skrivsvårigheter under lång tid kan det sluta med sjukskrivning, förklarar Charlotta Håkansson.

– Psykiska, sociala och kognitiva funktionsnedsättningar syns inte. Genom våra inspektioner vill vi göra det osynliga synligt, och höja kunskapen hos arbetsgivarna om vad som behövs för att öka tillgängligheten.

Att ha tydliga instruktioner och ge möjlighet att arbeta ostört kan vara exempel på krav som Arbetsmiljöverket kommer att ställa på arbetsgivarna. För att förbättra den fysiska tillgängligheten på arbetsplatsen, kan arbetsgivaren också behöva åtgärda buller, belysning, lukter och framkomlighet.

Från och med den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering i svensk lag. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är därmed förbjuden på alla områden. Nu omfattas även praktikanter, inhyrda eller inlånade av förbudet.

Från årsskiftet gäller också ett nytt språk. Vi får inte prata om personer med ”funktionshinder” längre, det ska heta ”funktionsnedsättning” istället. Hinder är något som uppstår i mötet mellan individen och omgivningen, medan nedsättning är något som finns hos individen.

– Vi har inte tillsynen över diskrimineringslagen, men vi kommer att informera arbetsgivarna om vad som gäller enligt lagen, säger Charlotta Håkansson.