Receptet på en lyckad återhämtning

Diagram ur Ekonomiska utsikter våren 2015 (LO) Klicka för större bild
Den här grafen, hämtad ur LO-ekonomernas vårrapport, borde lyftas in i skolböckerna för framtida ekonomer om hur man kommer igång efter en stor kris.
Och hur man totalt misslyckas med att få igång ekonomin.
Den stigande kurvan visar USA inhemska efterfrågan efter finanskrisen.
Den sjunkande kurvan visar utvecklingen i euroområdet.
Uppgång v/s nedgång.
Lyckad återhämtning v/s misslyckad.
LO-ekonomerna identifierar som många andra två huvudorsaker till den stora skillnaden.
Den första är penningpolitiken.
Den amerikanska centralbanken dunkade ned räntan till noll procent redan 2008 och har alltså haft nollränta i åtta år (!).
I Europa har såväl den svenska Riksbanken som den europeiska centralbanken först nu insett att de helt måste sluta med sin åtstramande penningpolitik om de vill nå inflationsmålet.
Den andra är euroområdets åtstramningspolitik med nedlagda skolor och sjukhus, nedskurna löner och mängder av uppsägningar.
Och den svenska Alliansregeringen har varit ett eko av strömningarna i Europa med nedskärningar och uppsägningar i offentlig sektor och en stark politisk kampanj för fler låglönejobb och sänkta ingångslöner.
Siffrorna i grafen visar som sagt den inhemska efterfrågan, men motsvarande bild på stor skillnad mellan USA och Europa visas av grafer över tillväxten eller vilken faktor över expansiv ekonomi som än väljs.
USA:s utveckling på hushållsnivå är mer komplex, mer beroende på att den tillväxt man lyckats skapa har fördelats osedvanligt orättvist, men den övergripande lärdomen är tydlig:
Euroområdets och den svenska Alliansregeringens svältkur har nått vägs ände.
Och när nu den svenska Riksbanken sent omsider har ändrat inriktning och gått över till en mycket expansiv penningpolitik är det dags för politikerna att även göra finanspolitiken mer expansiv.
Därför är LO-ekonomernas grundråd till vår regering logisk:
Skjut upp den slutliga saneringen av statens ekonomi efter Alliansens alla utarmande skattesänkningar och senarelägg tidpunkten för när statens finanser ska vara i balans.
Vår infrastruktur, landets skolor, vägunderhåll och bostäder behöver en rejäl expansiv investeringsvåg om vi ska lyckas nå Europas lägsta arbetslöshet fram till år 2020.
Läs också: