Nyanlända får inte tillräckligt med stöd för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, enligt LO. Dessutom samspelar klass, kön och etnicitet för möjligheten till jobb.

ulrikavedinI en ny LO-rapport, I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering konstaterar författaren Ulrika Vedin att maktstrukturerna klass, kön och etnicitet samspelar och gör att skillnaderna på arbetsmarknaden och i arbetslivet är stora.

Hon skriver att en viktig förklaring till att utrikes födda med upp till tio år i Sverige har en särskilt svag ställning på svensk arbetsmarknad är alltför höga krav för att få arbete när arbetslösheten är hög och att de stödjande etableringsinsatserna fungerar dåligt.

Rapporten fungerar som underlag till LO:s projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.

Ett tydligt mönster på den svenska arbetsmarknaden är att utrikes födda som har varit i Sverige kort tid har den högsta arbetslösheten, den lägsta sysselsättningen och de mest osäkra anställningarna. Starkast ställning har genomgående inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Men klass- och könsskillnaderna är stora, oavsett om man är född i eller utanför Sverige.

Ulrika Vedin lyfter i rapporten fram förslag på åtgärder mot segregationen på arbetsmarknaden. Bland annat skriver hon att det krävs förbättrad svenska för invandrare med fokus på likvärdighet, ett tvådelat kunskapslyft, dels för att nå gymnasiekompetens, dels för validering och komplettering av gymnasie- och eftergymnasial utbildning i syfte att stärka matchningen samt en kunskapssatsning för att motverka bemötande som grundas på fördomar och rasistiskt grundade föreställningar.