– De här råden som skriks ut i tidningen, det är från dem som är träningsfrälsta och vill prestera. De har inte fokus på individens hälsa, säger Elin Ekblom Bak, forskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.

Hon tycker inte att det är något fel med att träna högintensivt. Det har bra effekter på hälsan, och den som vill prestera i olika lopp kan vinna mycket på att laborera med olika typer av högintensiv träning.

– Har man det målet så kör! Problemet är att det smittar av sig på många som inte har de ambitionerna, utan bara vill röra på sig för att må bra. Då kan man bli väldigt förvirrad, säger Elin Ekblom Bak.

För de flesta svenskar är stillasittande det stora problemet. Kroppen är inte gjord för att sitta timme efter timme vid en dator eller teve – det ökar risken att få diabetes och hjärtproblem.

Man kan inte kompensera för ett stillasittande liv med några träningspass i veckan.

– De flesta är otroligt passiva resten av tiden. Vi måste vara vardagligt aktiva också.

För den som har ett rörligt arbete är stillasittande ofta ett mindre problem. Här gäller det i stället att orka med jobbet.

– För yrkesgrupper som rör sig mycket och bär tungt är det viktigt att hålla i gång, både med styrketräning och kondition, för att inte få belastningsskador, säger Elin Ekblom Bak.

Måste träning vara jobbig då? Ja, om man vill bli starkare, snabbare eller mer uthållig. Man utsätter kroppen för en större belastning än den är van vid. När man vilar bygger den upp sig för att klara sig bättre nästa gång.

– Men om man mår ganska bra och bara vill vidmakthålla det man har, då går det utmärkt att röra på sig utan att det behöver kännas jättejobbigt.

Ett lagom mål kan vara att man inte blir alltför trött av jobbet och klarar det man behöver i vardagen, som att gå i trappor och bära hem matkassar.

Det gäller att hitta en träning man vill fortsätta med. En del tappar sugen om de går ut för hårt – andra blir uttråkade om de inte hela tiden blir bättre.

– För dem kan högintensiv träning vara en motivator: ”Wow, vad coolt, jag får köra de här häftiga passen.” Då är det jättebra att man gör det, säger Elin Ekblom Bak.
 

Alma är nöjd som hon är

Alma börjar styrketräna. I början är det väldigt jobbigt, men snart orkar Alma tyngre vikter. Alma får mindre ont i ryggen och är inte så trött efter jobbet längre. Nu läser Alma att man hela tiden måste öka vikterna och träna tills man blir helt utmattad, annars når man inga resultat. Men Alma känner inte för det. Vad händer om hon fortsätter som hon gör?

Elin Ekblom Bak: Om hon lyfter samma vikter lika många gånger kommer hon att bibehålla den styrkan. Hon kommer inte att bli starkare, men om hon är nöjd med det hon har behöver hon inte ändra något.
 

Josef vill springa längre

Josef börjar jogga. Först måste Josef gå stora delar av sträckan, men snart orkar han fem kilometer. Han blir piggare, lugnare och sover bättre. Josef blir sugen på att börja träna hårdare, intervaller och längre sträckor, men han vet inte om det passar honom. Bör han prova?

Elin Ekblom Bak: Det som avgör är vilket mål han har. Vill han kunna springa fortare eller längre så bör han belasta kroppen lite mer. Eller om han tycker det är roligt. Det gäller att hitta det man vill göra varje vecka livet ut. Vill han bara må bättre räcker det att fortsätta som han gör.