Andelen nyanlända flyktingar som har yrken där det råder stor brist på arbetskraft i Sverige har ökat kraftigt under de senaste tre åren, visar ny statistik från Arbetsförmedlingen.

I februari 2013 hade knappt var femte nyanländ i Arbetsförmedlingens etableringsprogram en eftergymnasial utbildning. I februari i år hade nästan en tredjedel av de nyanlända samma utbildningsnivå.

Det rör sig bland annat om läkare, ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och apotekare som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram för nyanlända. Det vill säga flyktingar som fått uppehållstillstånd och blivit placerade i en kommun.

Exempelvis har antalet personer i etableringsprogrammet som söker jobb som läkare ökat från 69 till 312 sedan februari 2013. De som söker jobb som apotekare har ökat från 21 personer till 214 under samma period.

– Det är en bransch som har stor brist på arbetskraft, den skriker efter apotekare, säger Soledad Grafeuille, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Att andelen välutbildade flyktingar ökat så kraftigt hänger ihop med att Sverige tar emot allt fler asylsökande från Syrien, förklarar hon.
– Många av dem är både välutbildade och i sin bästa ålder, alltså under 40 år.

De nya siffrorna om nyanländas kompetens har fått arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att inleda trepartssamtal för att bygga upp ett så kallat snabbspår från ankomst till arbete.

Första mötet hade hon med centralorganisationerna den 17 mars och därefter har det varit branschvisa samtal med industrin, byggsektorn, den privata tjänstesektorn och offentlig sektor.

Tanken är att skapa branschvisa modeller för hur snabbspår in på arbetsmarknaden ska kunna se ut. Vilka konkreta åtgärder som samtalsparterna kan tänka sig att jobba med eller hur det så kallade ”snabbspåret” till jobben ska se ut i verkligheten, vill arbetsmarknadsministern dock inte uttala sig om än.

– Vi kan tyvärr inte svara mer konkret i nuläget då tanken är att konkreta förslag ska komma fram genom processen, säger Jenny Häggmark, presskommunikatör hos ministern.

bristjobb2

Det går att skapa sitt eget snabbspår

Agronomen Salar Kobani har fixat praktik på egen hand. Foto: Fredrik Sandberg

Agronomen Salar Kobani har fixat praktik på egen hand. Foto: Fredrik Sandberg

Syrierna Salar Kobani och Mahmoud Ahmad tänker inte trängas på perrongen i väntan på ett eventuellt snabbspår för nyanlända. De har skapat sitt eget snabbspår.

Salar Kobani bor i Skebobruks asylboende i Uppland och har genom en volontär, en 75-årig kvinna från orten, hittat en praktikplats på Älmsta trädgårdshandel i närheten av asylboendet.

Han är mycket glad för att han får börja praktiken redan i mitten av april och bryr sig inte ett dugg om han får betalt eller inte.
– Det viktiga är att jag får vara med på en arbetsplats och träffa vanliga svenskar i verkligheten, inte bara handläggarna på Migrationsverket och de anställda på asylboendet.

Han tror också att det kan hjälpa honom att komma i gång med att börja prata svenska. För plugga svenska får han inte göra förrän han fått uppehållstillstånd och blivit placerad i någon kommun.
– Det tycker jag är mycket sorgligt, och jag förstår inte hur myndigheterna tänker, eftersom alla asylsökande från Syrien får stanna.

Salar Kobani visar upp ett intyg från Migrationsverket där det står att han är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd.

Det är ganska vanligt att asylsökande som kunnat styrka sin identitet får ett sådant intyg, förklarar Sophia Öhvall Lindberg, presskommunikatör.
– Generellt vill vi att asylsökande ska kunna sysselsätta sig i väntan på besked. Men man måste skaffa sig ett samordningsnummer hos Skatteverket för att kunna få lön och betala skatt.

Läkaren Mahmoud Ahmad har genom bekanta lyckats hyra ett rum i Stockholm och därmed fått möjligheten att gå SFI, svenska för invandrare. Nu läser han svenska för läkare och snart ska han börja Socialstyrelsens kurs i samhällskunskap och förvaltningsrätt för att så småningom få svensk läkarlegitimation. Han tycker dock att det ställs alldeles för höga krav för att få legitimation.

– Det är betydligt enklare för läkare från EU-länder att få svensk legitimation, vilket jag tycker är diskriminerande eftersom vi har en lika bra utbildning som i många EU-länder.

Fakta

Mer forskning på gång Det är ont om forskning om hur arbetsmarknaden i Sverige påverkats av migrationen.  Under våren och hösten kommer tre rapporter och två översikter från statliga Delegationen för migrationsstudier (Delmi). I vår kommer en rapport om hur integrationen fungerar på arbetsmarknaden. I oktober ska forskaren Mattias Engdahl, Uppsala universitet, komma med en rapport om invandringens effekter på löner och sysselsättning. Delmi lanserades förra året och leds av statsvetaren Joakim Palme, Uppsala universitet.