Foto: Thorsteinn Sigurdsson

Nu får regeringen avgöra om det behövs nya regler om dygnet runt-bemanning på äldreboenden. Förslaget kommer från Socialstyrelsen, som också vill att kommunerna ska bli skyldiga att tala om vilken omsorg varje gammal människa har rätt till.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, vill inte ha några nya regler. Gång på gång har SKL talat om att det blir för dyrt och för krångligt. Att de rödgröna har tagit över SKL efter alliansen ändrar inte på det.

– Jag har ingen anledning att tro att SKL kommer att ha en annan uppfattning nu, säger Greger Bengtsson, samordnare på SKL:s avdelning för vård och omsorg.

– SKL säger att problemen ska lösas genom ständiga kvalitetsförbättringar med den personal som finns och gott ledarskap. Det har inte fungerat, anser Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Historien börjar med ett hjärtskärande reportage i Uppdrag Granskning om vanvård av gamla på Öjagården i Piteå i september 2010. Känslostormen nådde riksdagen. Samma höst blev regeringen nedröstad av den samlade oppositionen, de rödgröna plus Sd.

De drev igenom att det behövs nationella riktlinjer för bemanning på demensboenden. Socialstyrelsen kom med nya föreskrifter för tre år sedan. De skulle träda ikraft 2014.

Protester från SKL, enskilda kommuner och ännu ett utspel från den samlade oppositionen i riksdagen kom emellan. Nu var kravet riktlinjer för bemanning på samtliga demensboenden.

I väntan på dem lade Socialstyrelsen föreskrifterna på is.

Nu är de remissbehandlade och klara. Precis somi det första förslaget finns inga regler om minimibemanning. I stället ska de boendes vårdbehov kartläggas noggrant. Deras samlade behov ska styra bemanningen.

Det här kunde Socialstyrelsen fatta beslut om på egen hand tidigare, men i juni förra året kom alliansregeringen med en ny förordning. Den säger att om myndigheterna hittar på dyra föreskrifter måste de få godkänt av regeringen.

Därmed har det som började som ett par rödgröna initiativ i riksdagen landat hos den rödgröna regeringen.

Då har det snart gått fem år sedan Uppdrag Granskning satte känslorna i svallning. Ett par månader senare gjorde Socialstyrelsen en nattlig räd på 98 äldreboenden i 50 kommuner.

”Majoriteten av demenssjuka inlåsta utan uppsikt”, löd rubriken när Socialstyrelsen berättade om resultatet.

Nu börjar minnet blekna. Äldrevården rör inte upp samma känslor längre. Redan Socialstyrelsens första förslag om bemanningsregler 2012 passerade förbi utan större uppmärksamhet i medierna.

Socialstyrelsen räknar med att de nya reglerna kostar någonstans mellan 250 miljoner och en miljard. SKL har frågat 84 kommuner och kommer fram till högre siffror. Knappt två miljarder för ökad bemanning och mer detaljerade biståndsbeslut. Plus någon miljard till om biståndsbesluten ska gå att överklaga till domstol.

Om regeringen godkänner de nya reglerna lär det komma ett ramaskri från kommunerna med kravet att staten ska hosta upp de miljarder som krävs.

Det är kanske ingen vild gissning att äldreminister Åsa Regnér så småningom svarar att det räcker med de två miljarder om året som regeringen lovar anslå till äldreomsorgen.

26 nya tjänster i Piteå.

• 26 nya tjänster inom äldreomsorgen i Piteå, varav elva på natten. Det är det enda resultatet hittills av den stora känslostormen efter Uppdrag Gransknings reportage från Öjagården i Piteå på hösten 2010.

• Nationellt har det inte hänt någonting, mer än att Socialstyrelsen har lagt fram och dragit tillbaka nya föreskrifter om bemanningen inom demensvård.

• Knappt 90 000 gamla bor på äldreboenden. Två av tre är dementa.