Martin Klepke webbledartopp

Två poster ur den nedröstade rödgröna budgeten återuppstod i går när Vänsterpartiet presenterade delar av vårbudgeten.

Äldreomsorgen ska få ökade anslag med tre miljarder kronor under de närmaste två åren, och förlossningsvården ska byggas ut kraftigt. Förslagen motsvarar minst 5 000 nya underskötersketjänster.

Men minst lika viktigt är att satsningarna uppvärderar kvinnodominerade sektorer. De sektorer som privata aktörer ofta benämner som ”tärande” och kostsamma.

En gång för alla måste vi inse att en gynnsam ekonomi kräver att såväl produktion som hälsovård och utbildning fungerar på högkvalitativ nivå.

Om något av dessa områden slutar fungera, så fungerar ingenting.

Dagens ordentliga uppvärdering av kvinnodominerade yrken är en bra början, och mot bakgrund av alla larmrapporter om otillräcklig personaltäthet på äldreboenden och en förlossningsvård som tidvis drivits på gränsen till sammanbrott är det självklara prioriteringar.

Åtta år av neddragningar kan förhoppningsvis bytas mot en ekonomi som bygger för välfärd och tillväxt snarare än för riskkapitalister, speciellt i kombination med de förslag ur den kommande budgeten för hösten 2015 och budgeten för 2016 som redan presenterats.

Här finns beskedet att underhållsstödet höjs, att gratis medicin ska införas till alla barn, att barn och ungdomar mellan 8 och 19 år får gratis glasögon, att den reducerade arbetsgivaravgiften för unga äntligen tas bort för att ge utrymme för riktiga jobbsatsningar och att den bortre parentesen i sjukförsäkringen försvinner.

Noteras bör också att Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson säger att dagens förslag läggs efter ”åtta och ett halvt års borgerligt ekonomiskt styre”. Hon räknar då in det extra halvår – minst – av borgerligt extrastyre över ekonomin som orsakades av att Sverigedemokraterna röstade för Alliansens budget i höstas.

Det har kraftigt kringskurit handlingsutrymmet för regeringen och även bakbundit oppositionen.

Det blir allt tydligare att Decemberöverenskommelsen är av avgörande vikt för att ge en regering handlingsutrymme – av vilken färg det vara må – och bevara den demokratiska basen av majoritetsbeslut.

87 procent av väljarna vill inte ha politiskt kaos, något som de som nu ondgör sig över Decemberöverenskommelsen borde tänka mer på.

I stället för kaos vill dessa 87 procent ha konkreta beslut om vår ekonomi och välfärd som de antingen kan jubla över eller förkasta, beroende på politisk åskådning.

Ska vi undvika politiskt kaos och värna den representativa demokratin måste de partier som representerar dessa väljare hålla sig till Decemberöverenskommelsen.