Alltfler jobb sköts av datorer, men det inte är låglönejobb som i första hand försvinner. Det är i stället medelinkomstjobben som slås ut, enligt en ny studie.

Bäst klarar sig de som har höglönejobb. Här handlar det om abstrakta arbetsuppgifter som inte lätt kan ersättas av en dator, men som däremot gynnas av datorkraften. Exempel på sådana yrkesgrupper är ingenjörer och läkare.

– Det finns anledning att tro att fler och fler typer av jobb riskerar att kunna ersättas av maskiner. Samtidigt är det antagligen så att fler och fler jobb kan tjäna på en komplettering där maskinerna kan öka människors produktivitet, säger nationalekonomen Adrian Adermon.

Forskning om utvecklingen i USA, Storbritannien och Tyskland har pekat mot att datoriseringen leder till att andelen höglöneyrken och låglöneyrken ökar, medan andelen medelinkomstyrken minskar. Adrian Adermon har tillsammans med nationalekonomen Magnus Gustavsson i en SNS-studie sammanställt den internationella forskningslitteraturen på området och även analyserat utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden åren 1975–2005.

Analysen visar att datoriseringen har haft markanta effekter på utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden efter 1990. Sedan dess har antalet sysselsatta i höglönejobb ökat med 150 000, samtidigt som lika många medelinkomstjobb försvunnit. Antalet låginkomstjobb har varit i stort sett oförändrat.

”Analysen bekräftar att denna tudelning av den svenska arbetsmarknaden kan hänföras till datoriseringen”, skriver författarna.

Jobb med rutinmässiga arbetsmoment som växeltelefonistjobb, repetitiva industrijobb och bokföringsarbete, sysselsätter allt färre. Det handlar om jobb där arbetsuppgifterna visserligen kräver kunskap och kompetens men också utgår från fasta rutiner och regler, vilket därmed gör det möjligt för en dator eller robot att utföra dem.

Däremot har yrkesgrupper där människor inte kan ersättas av datorer inte haft en lika negativ utveckling. I denna grupp återfinns serviceyrken med en ofta låg lön, exempelvis vaktmästare, servitörer och städare.

 

Resultatet av rapporten

Den svenska arbetsmarknaden har sedan 1990-talet präglats av en tydlig polarisering, där jobb i mitten av lönefördelningen krympt relativt hög- och lågavlönade jobb. Studien visar att de jobb som krympt mest präglas av rutinarbetsuppgifter som relativt enkelt kan utföras av datorer och robotar.

Den svenska erfarenheten stämmer väl överens med det mönster som dokumenterats i många andra länder. Den ger också stöd till hypotesen att jobbpolarisering drivs av det fallande priset på dator- och robotteknik.

Källa: SNS-rapporten Teknisk utveckling och jobbpolarisering