Forskaren John Lapidus i Göteborg tror inte på Kommunals senaste medlemsundersökning som visar att drygt hälften av medlemmarna är för individuella löner.

John Lapidus.

– Kommunal bytte metod. Om man verkligen vill veta vad medlemmarna tycker borde man använda samma metod som i de två första undersökningarna, resonerar han.

Kommunal har genomfört tre stora medlemsundersökningar om medlemmarnas inställning till individuella löner. Vid samtliga tillfällen ledde Jan Wallenberg, tidigare docent vid Stockholms universitet, arbetet.

– Jag tycker att John Lapidus har fel. Det var olika urval, men tendensen kan man absolut vara säker på. Däremot ska man vara försiktig med exakta siffror, anser han.

Kommunals kongress 1993 beslutade om individuella löner. Beslutet är omstritt. Frågan har varit uppe på varenda kongress sedan dess.

Individuella löner skulle leda till högre löner. Det var tanken. Det blev inte så. Kongressen 2013 beslöt att slå in på en ny väg.

Både individuella löner och tarifflöner ska vara kvar, men samtidigt införs ett tredje lönesystem med industrin som förebild. Lönetrappor på arbetsplatserna ska belöna erfarenhet, kunskap och kompetens.

John Lapidus doktorerade nyligen på en avhandling om socialdemokratin och den svenska välfärdsmodellen.  I en debattartikel i Svenska Dagbladet frågar han varför Kommunal vill ha individuella löner.

– Kommunals argument håller inte, tycker han.

Han drar paralleller mellan Kommunals beslut om individuella löner 1993 och den nya synen på konkurrens och privatisering i offentlig sektor, som växte fram i ungefär samma veva.

Lönen skulle konkurrensutsättas, om man så vill.

– Kommunala anammade teorier om att produktiviteten gynnas av att anställda tävlar mot varandra. Då ska lönerna också öka.

Individuella löner infördes 1994. De som var med från start har jobbat ett halvt arbetsliv med systemet. De som började senare känner inte till något annat.

– Det kanske är dags att ompröva systemet och göra en ny undersökning, resonerar John Lapidus.

Kommunal frågade sina medlemmar om individuella löner 2000, 2002 och 2011. Vid de två första tillfällena svarade ett slumpmässigt urval av medlemmarna på frågor i ett brev som skickades hem till dem.

2011 hade Kommunal byggt upp en medlemspanel med 8 700 medlemmar. 59 procent av dem, 5 118 personer, svarade på enkäten om individuella löner.

Mellan 2002 och 2011 ökade andelen som vill ha ett större inslag om individuell lönesättning från 39 till 52 procent.

Kommunal har inga inga planer på en ny medlemsundersökning om inställningen till individuella löner.