Upplevelseindustrin i fjällvärld och svensk glesbygd skulle kunna blomstra men hämmas idag bland annat av dålig mobiltäckning, enligt debattörerna. Foto: Paul Kleiven

Upplevelseindustrin i fjällvärld och svensk glesbygd skulle kunna blomstra men hämmas idag bland annat av dålig mobiltäckning, enligt debattörerna. Foto: Paul Kleiven

 

Hotell- och restaurangbranschen omsätter sedan länge mer än stål och järn tillsammans. Vår näringsgren måste sluta att betraktas som en bransch för lyxkonsumtion. Näringen växer snabbare än BNP och är nu en av Sveriges största branscher. Enligt Tillväxtverket är turismens exportvärde nu uppe i drygt 105 miljarder kronor årligen och antalet anställda i branschen har ökat med 32 procent sedan år 2000. Under samma period ökade Sveriges totala sysselsättning med 9 procent. Vår bransch bidrar med samhällsnytta och kommer troligen att fortsätta att utvecklas positivt. Men vi ser ett antal utmaningar som branschen måste ta på allvar om den goda tillväxten ska fortsätta.

Hotell- och restaurangbranschen lider av för hög personalomsättning. Varje år tappar näringen omkring en fjärdedel av de anställda. Det är ett gigantiskt resursslöseri. Varför frågar sig inte företagen varför så många med gedigna yrkeskunskaper lämnar branschen varje år? Svaret är enkelt – ingen orkar i längden jobba med otrygga arbetsvillkor och en alltför tung och stressig arbetsmiljö. 43 procent av de anställda i besöksnäringen har en otrygg anställning. Den genomsnittliga arbetstiden är 53 procent. Det är orimligt många även i en säsongsbetonad bransch som vår.

Vår bransch har ett akut och skenande rekryterings- och kompetensbehov. Näringen kommer att behöva rekrytera mellan 40 000 och 50 000 personer årligen fram till 2023, visar siffror som vi har tagit fram tillsammans med Visita. I dag har en restaurang stora problem att få tag i en utbildad och yrkeserfaren kock. Gymnasieprogrammen för hotell- och restaurang är inte i närheten av att utbilda tillräckligt många för behovet i branschen samtidigt som många skolor har tvingats lägga ner yrkesutbildningar på grund av minskat söktryck. Det brådskar med att förbättra och utveckla yrkesutbildningen inom vår bransch och att höja statusen för utbildade yrkesproffs. Ett viktigt första steg är att återigen göra gymnasieprogrammen högskoleförberedande.

Sverige riskerar att hamna på efterkälken i konkurrensen om de internationella turisterna. Den viktigaste förutsättningen för ökad tillväxt i besöksnäringen är ju att locka fler inhemska och internationella gäster. Enbart branschstöd får inga företag att växa långsiktigt. Det krävs ett ökat antal turister och en mer genomtänkt besöksnäringsstrategi. Vi ser också att det behövs mer forskningsmedel till tjänsteinnovation i vår bransch. I dag läggs relativt små summor på forskningsprojekt inom besöksnäringen, trots att exportvärdet nu ligger på cirka 6 procent.

Vi vill se mer riktade och strategiska satsningar på marknadsföring av Sverige som turistland. Vi är inte i närheten av att satsa lika mycket marknadsföringsresurser på som våra nordiska grannländer. Utöver detta behöver staten stödja besöksnäringens och Riksidrottsförbundets strategi för att locka hit stora internationella idrottsevenemang.

Besöksnäringen är starkt beroende av förbättrade internationella och nationella kommunikationer. I dag halkar Arlanda efter andra skandinaviska flygplatser i kapacitet och det är för svårt för turister att ta sig mellan svenska destinationer. Vår bransch är, liksom många andra, också beroende av god lokal infrastruktur som till exempel fungerande bredband. Upplevelseindustrin i fjällvärld och svensk glesbygd skulle kunna blomstra men hämmas idag bland annat av dålig mobiltäckning. Företagen har inte alltid möjlighet att ta betalt med kort – något de köpstarka turisterna från världens alla hörn faktiskt förväntar sig.

Turismsektorn har utvecklats starkt oavsett konjunkturer i över tio år. Den skapar jobb och bidrar till snabbare etablering av såväl nyanlända som unga. Det är lika fint att servera gäster som att serva maskiner. Besöksnäringen är Sveriges nya basnäring.

Therese Guovelin
förbundsordförande
Hotell- och restaurangfacket

Pim van Dorpel
vice ordförande
Hotell- och restaurangfacket

Malin Ackholt
avtalssekreterare
Hotell- och restaurangfacket