Utflaggningen inom svensk sjöfart har satt en dolk i branschen. Fler än 100 fartyg inom handelsflottan har fått utländsk flagg sedan finanskrisens utbrott och 5 000 arbetstillfällen har försvunnit. Nu hoppas sjöarbetsmarknadens parter på ny lagstiftning.

Trots år av diskussioner kring en svensk tonnageskatt, även kallad blå skatt, har ingenting hänt. Nu krävs snabba åtgärder för att stoppa utvecklingen, konstaterar Pia Berglund, Redareföreningens vd.
Sverige är tillsammans med Österrike det enda landet i EU som inte har infört tonnageskatt. En utredning om 600 sidor kring tonnageskatt lämnades till finansdepartementet i februari och remissvaren beräknas inkomma i maj. Två tidigare utredningar har gjorts, men Pia Berglund säger att den senaste är betydligt bättre utformad.

Att den tidigare regeringen inte införde tonnageskatt, trots att tidigare finansminister Anders Borg uttryckte sig positivt på slutet, hade främst att göra med finansieringen. I och med att tonnageskatten medför schablonbeskattning för rederierna beräknas staten gå miste om 40-45 miljoner skattekronor på kort sikt.

– Det är den stora stötestenen. Men man måste ha med framtida skatteintäkter i beräkningen och dessutom försöker vi påverka genom att förklara att 40 miljoner kronor är detsamma som 40 meter motorväg, säger Pia Berglund.

Branschens beräkningar visar att en tonnageskatt kan skapa uppemot 18 000 arbetstillfällen fram till 2020. Pia Berglund berättar att hon för samtal med utländska rederier som skulle vilja ha svensk flagg om reglerna inom svensk sjöfart var annorlunda. Ytterligare ett problem för den krisande svenska sjöfarten är nämligen att svenska avgifter för inflaggning, inspektioner och behörigheter är betydligt högre än i andra EU-länder. Det är till exempel tre gånger dyrare att registrera ett mindre tankfartyg i Sverige än i Danmark, enligt Seko Sjöfolk.

Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk, ser hoppfullt på den nya utredningen.

– Vi har ett gott samarbete med politikerna och träffar företrädare från alla partier. Men det är inte bara en tonnageskatt som avgör branschens framtid. Vi måste också komma överens om andra parametrar, som till exempel bemanningskostnader.

Suzanne Svensson (S) sitter i riksdagens trafikutskott, liksom riksdagens maritima nätverk. Även hon ser positivt på utvecklingen.

– Vi kan se på de länder som har infört tonnageskatt att kurvan har vänt uppåt. Vi driver frågan om införande hårt och kommer att ha fortsatta möten, både internt inom partiet och med branschen.

Läs också: Utflaggning var enda lösningen

Tonnageskatt

Norm i EU

Tonnageskatten är en skatt som möjliggör för rederier att betala fasta taxor baserade på storleken på fartygen. I dag betalar rederierna bolagsskatt.

Det frivilliga tonnageskattesystemet är i dag norm i alla EU:s sjöfartsländer. Efter att Storbritannien införde tonnageskatten har dess handelsflotta tredubblats och fartyg med brittisk flagg har sexfaldigats.

Svensk sjöfart sysselsätter cirka 130 000 personer. Enligt en upp­skattning från Oxford Economics Institute kan en tonnageskatt leda till 250 nya svenskflaggade fartyg och 18 000 nya arbetstillfällen fram till 2020.

Källa: Blåskatt.se