Christian Sjögård och lärlingen Tommy Storfeldt fixar drag i skorstenen.  Foto: Nora Lorek

Alla tycker att sotaryrket är något coolt, men ingen vet egentligen vad man gör. Det säger Christian Sjögård när han flänger runt bland kakelugnar på Östermalm i Stockholm.

I 23 år har Christian Sjögård haft på sig sotarkläderna. Tjusningen med jobbet är densamma som alltid, att komma hem till människor.

– Hej då busgrabben!
I en lägenhet på Styrmansgatan tackar han för sig. Pojken som bor i lägenheten och hans morfar, som för dagen är barnvakt, stänger dörren.

Sedan är det dags för nästa fastighet, lite längre upp på gatan. Denna dag har han sällskap av lärlingen Tommy Storfeldt. På arbetskläderna går det faktiskt att se vem som har arbetat längst. Christian Sjögård har ett bälte med riksvapnet om höfterna. Det visar att han är gesällutbildad sotare.

Sotare har fortfarande en del att släpa på, men det är bättre än förr. Foto: Nora Lorek

Arbetsdagarna varierar mellan besiktning och sotning i privata hushåll och på restauranger.

Kakelugnar och öppna spisar i privata bostäder måste rengöras var fjärde år, medan restauranger enligt lag måste få skorstenar och ventilation kollad tre gånger per år.

– Förr släpade man mer grejer men det har faktiskt blivit mycket bättre. Ett tag rensade vi ventilation med ett tryckaggregat som var tungt och stort. Men jag har aldrig haft problem med ryggen eller så.

Men det är ändå en del utrustning som ska med mellan lägenheterna i bostadsområdet. En stege för att kunna komma upp i kakelugnar, en dammsugare för att suga upp aska, och flera stålborstar, varav en med en 23 meter lång sladd.

Runt höften hänger skiftnycklar, ficklampa, skruvmejsel och en virra, som den kallas på sotarspråk. På rikssvenska är namnet bänkborste. Sotarspråket ”knoparmoj” har många uttryck som sotarna fortfarande använder sig av. Förr var det ett ”hemligt” språk som sotarna pratade i hemmen de besökte.

– Då kunde sotarna ta sig en sup innan de skulle upp på taken, eller så satt de nere i pannrummen och drack öl. Men det går ju inte nu. Vi kör alltid bil mellan uppdragen, och vem vill sitta i ett pannrum om dagarna?

En Östermalmshund får lite omsorg av lärlingen medan Christian tar hand om öppna spisen. Foto: Nora Lorek

Besöken i lägenheterna tar runt 10 minuter. På den tiden hinner Christian Sjögård och Tommy Storfeldt rensa bort aska, dammsuga och sedan öppna ett fönster för att se att det är tillräckligt drag i skorstenen. Efter en rensning i en öppen spis luktar det rök och aska och Christian Sjögård blir allt svartare om händerna och i ansiktet. Han skrattar och pekar på de vita väggarna och gardinerna.

– Det är så populärt med vitt nuförtiden. Det är verkligen en sotares bästa vän.

Linda Flood

 

Sotarens arbetsdag

4.50 Väckarklockan ringer.

5.35 Är på jobbet. Byter om och tar en fika med kollegerna.

6.00 Arbetslistor delas ut.

6.15 Första jobbet är en sotning på en restaurang. Christian & Tommy rensar bort fett ur kanaler för att minimera brandrisken.

9.00 Christian och Tommy får i uppdrag att ta hand om tre adresser på Östermalm.

10.30 Lunch på restaurang på Östermalm. Lunchen är den enda inplanerade rasten under dagen.

11.00 Fortsätter sotningen på Östermalm.

14.10 Tillbaka på kontoret vid Gärdet. Duschar. Sotarna har betald duschtid varje dag i 20 minuter.

14.30 Arbetsdagen är slut.

fakta

Sotare-liten

OM CHRISTIAN SJÖGÅRD

Ålder: 46

År i yrket: 23, varav 17 på Skfm Lars Sundström AB, Stockholms 2:a sotningsdistrikt.

Bäst med jobbet: Komma hem till människor och i deras innersta atmosfär. Det är många som arbetar med människor, men som aldrig får komma hem till dem.

Sämst med jobbet: När vädret är dåligt och man måste upp på tak och jobba.

Utmaning just nu: I sotningsdistriktet är det att få vår firma framåt mot nya målsättningar.

Yrkesstolthet: Det är ett väldigt traditionsbundet jobb, som man ska vara väldigt stolt över.

Yrkeshemlighet: Att alltid vara trevlig mot kunden och lyhörd för deras önskemål.

 

OM SOTARE

Antal i Sverige: 1 300-1 400

Utbildning: Grundutbildning till skorstensfejare med inriktning på brandskydd, miljö och energi är en eftergymnasial utbildning som tar en termin.

Lön: Ingångslön 23 700. I löneförhandlingar ligger Kommunal i snitt på 25 700 eller 26 100 i grundlön.

Fack: Kommunal, 700 medlemmar.

Framtidsutsikter: Gynnsamma. Även om marknaden avregleras kvarstår behovet av sotare.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kommunal och Sveriges Skorstensfejaremästares riksförbund