Droger och sexuella tjänster. Inlåsning på arbetsplatsen och utebliven lön. Anställda som erbjuds kokain under arbetet för att jobba snabbare. Marijuanabranschen har många skräckhistorier och kan definitivt gagnas av mer insyn.

De skogsklädda bergen börjar skifta i gult. Hösten har rullat in här i utkanten av Nevada City i norra Kalifornien, ett av landets epicent­rum för marijuanaodling där säsongen just ebbat ut.

Området är fortfarande fullt med migrantarbetande ungdomar – ett dagsverke inbringar typiskt 1 500–1 850 kronor rakt ned i fickan – från olika delar av världen, även svenskar, berättar Scott*.

Han har odlat cannabis det senaste decenniet och vinsten räcker till att föda familjen i tre år på deras kollektiva kaffeplantage i Costa Rica. Men den senaste tidens legaliseringar har dumpat priserna. Numera ligger ett halvkilo marijuana på 1 000 dollar, en dryg tredjedel av avkastningen för bara sju år sedan.
Inte undra på att det var just odlare som protesterade mot legalisering av marijuana här. Cannabis är Kaliforniens viktigaste jordbruksprodukt och kontantekonomin som den fört med sig berikar delstatens många småorter och berömda festivalkultur.

Matthew Cavanna, före detta marijuanaodlare. Foto: Hanna Sistek

– Du har folk med 100 000 dollar i cash i Nevada City, de bygger till sina hus, köper konst, reser och äter ute. Det finns ett episkt sushi-hak i Nevada City för 150 dollar skallen som är knökfullt, förklarar Matthew Cavanna, 35, före detta odlare och bosatt i Grass Valley.

I Kalifornien är marijuana för medicinskt bruk lagligt sedan 1996. Med läkarföreskrift kan man odla upp till sex plantor för eget konsumtion, vilket har skapat en marknad för recept. Men branschen är fortfarande ljusskygg, inte minst på grund av att försäljningen ofta sker genom smuggling till andra delstater (vilket ger flerdubbelt betalt men är olagligt).

För många unga är cannabisskörden en väg till snabba pengar. Julia var 23 år när hon började trimma  plantor för att dryga ut student­eko­nomin. Hon träffade intressanta kollegor, men fick även höra skräckhistorier om villkoren norröver i Humboldts kommun.

– Kokain och speed är vanligt och vi rökte gräs när vi trimmade. Tanken är att det ska få dig att jobba snabbare, berättar Julia.

– På kvinnor finns outtalade förväntningar att passa upp på männen. Köket kan vara jätteäckligt och du tvingas städa efter alla dessa snubbar. Och så är trycket hårt på att man ska ligga med dem.

Hon känner en tjej som till slut valde en av killarna som temporär romans och fick utstå missnöje med att inte andra fick ”komma till”.

Nere i San Francisco-bukten, där Julia själv jobbade på tre olika odlingar, tvingade en av hennes chefer henne att ta kokain under arbetspassen för att hon skulle jobba fortare. Hon var timanställd (somliga betalas i stället efter hur mycket de trimmar).

– En gång när vi planterade om växterna klockan tre på morgonen och jag började segna till så sa chefen åt mig att kom så tar vi en snort. Då sa jag att det finns ingen mängd kokain som kan få mig att glömma hur trött jag är.

Bossen såg skamsen ut, men Julia blev aldrig uppringd igen.

Hon känner även säsongsarbetare som blivit inlåsta på farmer eller blåsta på lönen, men poängterar att det också finns många bra arbetsplatser. Fördelen med en legalisering är den ökade insynen och också bättre riktlinjer för exempelvis kemikaliehantering, vilket alltid gav Julia utslag.

Hanna Sistek

* Samtliga personer i artikeln utom Matthew Cavanna heter egentligen något annat, men har bett att få vara anonyma.

 

Läs också: