Bara 14 procent av alla gator med personnamn i Sverige är döpta efter kvinnor. Men nu har både Göteborg och Stockholm som mål att verka mer jämställt. Häng med till Fruängen – där hälften av huvudstadens alla kvinnonamn finns.

På en yta mindre än 1 kvadratkilometer räknar jag till ett närmare 20-tal gator med kvinnonamn. Här syns Ellen Key, Jenny Nyström, Karin Boye och Fredrika Bremer. Första tanken är ”ovant”. Det känns ovant att promenera i kvarter som bär kvinnonamn. Men stadsdelens kvinnliga invånare verkar desto mer vana – och stolta.

Av de knappt 2 400 gatorna med personnamn i Sverige är ungefär 2 060 manliga och 330 kvinnliga, enligt SCB. Dessutom är gator döpta efter män i genomsnitt 340 meter längre.

Stockholms stadsbyggnadskontor beslutade i början av 2000-talet att i möjligaste mån prioritera kvinnor när personnamn står på agendan.

– Vi är medvetna om fördelningen mellan män och kvinnor. Men man måste komma ihåg att vi sällan föreslår personnamn då det finns en risk att det slår fel. För det första finns det ingen objektiv lista som säger huruvida en person är värd att uppmärksamma med ett gatunamn, säger Kristian Rosengren, tjänsteman i Stockholms namnberedning.

Att hälften av alla gator med kvinnonamn i Stockholm hittas i Fruängen förklarar han med att det fanns med i planeringen när stadsdelen planlades 1952. Ett annat kluster med kvinnonamn i Stockholm är Enskede.

I Göteborg är de mer spridda och där har kulturnämnden gått ett steg längre; 2011 beslutades att hälften av gatorna som namnsätts med personnamn ska vara efter kvinnor. I fjol döptes fyra gator efter historiska personer, varav tre kvinnor och en man.

– Gator namnsätts oftast efter en historisk person och vi vill att personen ska ha någon slags anknytning till Göteborg eller dess område. Därför är det också väldigt svårt att namnge efter en person, och tyvärr kommer det dröja länge innan fördelningen blir mer jämlik, säger Mats Sjölin, sekreterare i namnberedningen.

Klicka för större bild

200 gator per år

Ungefär 200 gator döps årligen i Stockholm och Göteborg. Det är respektive stads namnberedning som lägger fram förslag till den politiskt sammansatta stadsbygg­nadsnämnden som i sin tur tar beslut.

Det är extremt ovanligt att ett befintligt gatunamn ändras. En person ska ha varit död i minst fem år för att kunna få en gata uppkallad efter sig.