Installationsvy, Maman (1999) vid Moderna Museets entré, januari 2015.  Foto: Åsa Lundén/Moderna museet

Installationsvy, Maman (1999) vid Moderna Museets entré, januari 2015. 
Foto: Åsa Lundén/Moderna museet

Louise Bourgeois Hon har inspirerat många med sina orädda verk, den mest kända är spindeln Maman. En retrospektiv på Moderna i Stockholm lockar just nu en storpublik, och Ida Therén talar med människor som påverkats djupt av Louise Bourgeois konst.

– Jag skulle ha velat gjort den här utställningen redan för tio år sedan, säger curatorn Iris Müller-Westermann.

Iris Müller-Westermann

Iris Müller-Westermann

Medan vi pratar packas den fransk-amerikanska konstnären Louise Bourgeois verk upp på Moderna Museet. De ska snart placeras ut i utställningens nio rum. Alla representerar varsin aspekt av Bourgeois konstnärskap. En vecka tidigare anlände Maman, en nio meter hög spindel som monterades upp utanför Moderna innan snön lade sig över Skeppsholmen.

Den enorma spindeln är ett av Bourgeois mest kända verk. Trots att den ofta förknippas med något obehagligt, representerade den för Bourgeois renlighet, ordning och någon som lagar sina nät när de går sönder. Precis som hennes mamma, som arbetade med att laga medeltida gobelänger. Modern var kroniskt sjuk och pappan blev ihop med deras guvernant, bara några år äldre än Bourgeois. Det skapade ett trauma, som ofta syns i Bourgeois konstverk.

Genom konstverken konfronterade hon obalanser i livet, berättar Müller-Westermann. Slutförandet blev en slags rening, eller katarsis. Men också ett omfamnande av livets dalar. Titeln på Modernas retrospektiva utställning är I Have Been to Hell and Back. Namnet kommer från ett verk, där titeln fortsätter: … and let me tell you, it was wonderful.

 

Utställningen, som pågår till mitten av maj, består av hundra verk. En tredjedel har aldrig tidigare visats. Verken sträcker sig över sju decennier, och representerar hela Bourgeois spektrum, både storleksmässigt och materialmässigt. Vissa material, som latex och gummi, var hon en av de första att arbeta med, något som ansågs radikalt. Müller-Westermann har varit angelägen om att hitta nya vinklar för att visa hur mångfacetterat Bourgeois konstnärskap var.

– Alla mina utställningar handlar om att jag ser någonting som jag går i gång på, och jag vill förstå mer. Bourgeois, som jag trodde jag kände så väl, blev en helt ny bekantskap med många sidor när jag började gå genom hennes verk.

Louise Bourgeois Femme Maison, 2004 © The Easton Foundation / BUS 2015. Foto: Christopher Burke. Collection The Easton Foundation.

Louise Bourgeois
Femme Maison, 2004
© The Easton Foundation / BUS 2015. Foto: Christopher Burke. Collection The Easton Foundation.

För konstnären Johanna Gustafsson-Fürst blev ”allt möjligt” när hon såg Bourgeois arbete. Som tonåring längtade hon efter blodigt allvar i konsten.
– Jag ville ha kropp och vardag och politik men också sexualitet, Europa, världen och universum.

Allt det fann hon hos Louise Bourgeois. När hon gick på Konsthögskolan och började tappa lusten för måleri blev Bourgeois en brygga in i ett slags berättande skulptur.
– Louise Bourgeois var allt det jag behövde då. Den stora berättelsen. Berättad av en kvinna i skulpturer som var en kvinnas kropp och som var system och samhälle samtidigt.

Patrick Amsellem, i dag museichef på Skissernas museum i Lund, upptäckte Louise Bourgeois verk 1992, när hon fortfarande var relativt okänd. Trots att han aldrig hört talas om henne förut blev han överväldigad av mötet, som övertygade honom om att han skulle fortsätta arbeta med konst. Många år senare skulle han träffa konstnären i hennes townhouse i New York.
– Hennes verk från 50- och 60-talen var banbrytande och är viktiga milstolpar i 1900-talets konsthistoria.

Verkens feministiska perspektiv har inspirerat många andra konstnärer, konstaterar han. Bland annat nämner han svenska Katrine Helmersson som en konstnär som har en Bourgeois-liknande kraft. Vad är det i Bourgeois konst som lockar honom?
– Rumsligheten i verken från sent 80-tal och tidigt 90-tal. Verken blir katalysatorer inte bara för konstnärens eget minnesarbete utan också för betraktarens.

Louise Bourgeois Sleep II, 1967 © The Easton Foundation / BUS 2015. Foto: Adam Rzepka. Collection The Easton Foundation.

Louise Bourgeois
Sleep II, 1967
© The Easton Foundation / BUS 2015. Foto: Adam Rzepka. Collection The Easton Foundation.

Jag tänker på min egen relation till Bourgeois verk. I mitt sovrum hängde länge en affisch från en Bourgeois-utställning. Den föreställde en kraftig, eller gravid, rosa kvinnofigur ihopsydd med tydliga stygn, där en avsmalning av kroppen ersätter ett ansikte. Efter att jag fick barn begrep jag plötsligt varför magen var svullen och kroppen saknade huvud: Barnet som tar över ens hjärna, ens identitet. Verket fick en ny betydelse.

Bourgeois fick själv tre barn på bara några år. Hur lyckades hon kombinera rollen som fru, mamma och konstnär, i en tid då kvinnan förväntades ta hand om hemmet?

Iris Müller-Westermann skrattar när jag frågar henne.
– Det är nog många som skulle vilja få tips från Louise Bourgeois om hur hon gjorde det!

om att vara en ”dålig mor”. Kanske var det omöjligt, att vara mor, fru till en känd man och konstnär – och kunna göra allt tillräckligt bra.

Men Bourgeois fann sitt sätt: Hon blev känd som konstnär först 1982, då hon var 71 år. Barnen hade sedan länge lämnat hemmet och hennes man hade dött. Müller-Westermann berättar att förändringen gav en ny boost av energi, och Bourgeois skapade intensivt fram till sin död. Kanske är det en lösning om man både vill ha familj och vara konstnär: låta livet bestå av flera olika liv. Och bli en pigg 98-åring.

Ida Therén

FOTNOT: Av Moderna Museets 40 separatutställningar (utställningar med en konstnär) mellan åren 2010–2015 har 25 varit med kvinnliga konstnärer.

Louise Bourgeois Ste.Sébastienne, 1998 © The Easton Foundation / BUS 2015. Foto: Christopher Burke. Courtesy Hauser & Wirth and Cheim & Read.

Louise Bourgeois
Ste.Sébastienne, 1998
© The Easton Foundation / BUS 2015. Foto: Christopher Burke. Courtesy Hauser & Wirth and Cheim & Read.

fakta

[caption id="attachment_105110" align="alignnone" width="412"]Louise Bourgeois N.Y.C., 1998. Foto: Mathias Johansson Louise Bourgeois N.Y.C., 1998. Foto: Mathias Johansson[/caption]

1911 föddes Louise Bourgeois i Paris.

1930 studerade hon matematik och geometri vid Sorbonne-universitetet.

1932 dog hennes mor och Louise började studera konst.

1938 träffade hon sin make och flyttade med honom till New York. De fick tre barn. Hon fortsatte hela tiden med konsten, men nådde inte ut.

1982 då hon var 71 år gammal slog hon igenom stort med sin retrospektiva utställning på Moma i New York.

2010 dog Louise Bourgeois, 98 år gammal. Hon var verksam in i det sista.