Knappt var tionde löntagare i Estland arbetar i Finland där de tjänar drygt tre gånger mer. En del är borta för gott, enligt estniska LO-basen Peep Peterson, och skulle behövas här hemma. Foto: Börge Nilsson/Textra

Knappt var tionde löntagare i Estland arbetar i Finland där de tjänar drygt tre gånger mer. En del är borta för gott, enligt estniska LO-basen Peep Peterson, och skulle behövas här hemma. Foto: Börge Nilsson/Textra

 

Stålbadet fungerade. Sänkta eller frysta löner på nästan hela arbetsmarknaden hjälpte Estland att klara finanskrisen. Tredje kvartalet var tillväxten högre och arbetslösheten lägre än i Sverige. 
– Men nu gäller det att få upp lönerna, säger Peep Peterson, ordförande i estniska LO.

Krisen 2008 slog särskilt hårt i Estland, Lettland och Litauen eftersom svenska banker byggt upp en rejäl bostadsbubbla med hjälp av frikostiga lån.

Eftersom Estland ville ansluta sig till eurosamarbetet kunde landet varken devalvera eller låta budgetunderskottet öka. I stället gjordes en intern devalvering med stora lönesänkningar.

– Att svälta oss ur krisen var enda möjligheten. Det kunde ha gjorts varligare, men vi i facket hade inte heller något alternativ. Vi ville inte riskera euroanslutningen, säger Peep Peterson.

I dag är han ordförande i estländska landsorganisationen EAKL. Då ledde han transportfacket Etta.

– Vi hade anläggningsarbeten där arbetsgivarna krävde 30 procent lägre löner och vi kunde ingenting göra.

Andra yrkesgrupper drabbades mindre hårt och busschaufförernas löner sänktes inte alls.

– Men de förlorade en avtalad löneökning. Lönen skulle upp tio procent 2009, men arbetsgivarna fullföljde inte och vi tog inte strid.

Peep Peterson säger att det är svårt att slå fast att den interna devalveringen är skälet till att Estlands ekonomi nu är bättre än många andra EU-länders. Det finns fler orsaker till de låga arbetslöshetssiffrorna.

– Grovt sett kan man säga att hälften av dem som förlorade jobbet under krisen blev kvar hemma och finns inte längre med i statistiken över arbetssökande. Den and­ra hälften drog till Finland.

Peep Peterson räknar med att en knapp tiondel av Estlands arbetskraft, 50 000 människor, arbetar i Finland.

– En del är borta för gott och vi saknar dem. Vi skulle behöva dem här.

Enligt Peterson tjänar en genomsnittlig arbetare i Estland motsvarande 9 300 svenska kronor före skatt. I Finland kan samma jobb ge 32 600 kronor.

– Det är en av de största löneskillnaderna som finns mellan två grannländer i Europa.

Nu är målet för fackföreningsrörelsen i Estland att få upp de egna lönerna. Viss draghjälp har den fått från förre bank-vd:n och näringslivsprofilen Indrek Neivelt som i somras föreslog att den lagstadgade minimilönen borde höjas till 9 300 kronor 2018. Han såg det som enda sättet att höja levnadsstandarden i Estland.

Men det är långt dit. 2015 är minimilönen 3 600 kronor.

Under krisen ökade andelen som tjänade minimilönen under minst ett halvår med ungefär en procentenhet. De utgjorde 2,4 procent av den arbetande befolkningen 2009 och 2,7 procent 2010, enligt en avhandling av ekonomen Kerly Espenberg, Tartu universitet. Det motsvarar 15 700 personer.

På söndag går Estland till val och Indrek Neivelts utspel kan ha gjort minimilönerna till en politiskt gångbar fråga.

– Vi har haft samtal med de politiska partier som ligger nära oss. Socialdemokraterna kampanjar för en minimilön på 800 euro (7 500 kronor) och Centern för 500 euro (4 700 kronor), säger Peep Peterson.

Börge Nilsson/Textra

Fotnot: EAKL är landsorganisation för 20 förbund där sjuksköterskefacket, vårdförbundet och transportfacket är de tre största. Från 2006 till 2014 har antalet medlemmar minskat från 43 776 till 27 855.

 

Läs också:

Lägre löner, färre jobb

Drygt 30 procent av Estlands löntagare hade 2009 fått lönerna sänkta och 57 procent lönerna frysta. Svaga fack kunde inte stå emot beslut i offentlig sektor och krav från privata arbetsgivare. Mellan andra kvartalet 2008 och 2010 minskade den totala sysselsättning­en med 2,3 procentenheter, och tre gånger mer bland arbetare. Sen har det vänt. 2014 var tillväxten 2,2 procent (3:e kvartalet) och arbetslös­heten (oktober) enligt Eurostat 7,5 procent, lägre än Sverige (7,9) och EU (10,0). Räknat som andelen inskrivna arbets­lösa är siffran 4 procent. Källor: Eurostat; Eesti Statistika; Espenberg, Kerly, Tartu universitet.