Svenska löner påverkas av lönehöjningarna i våra grannländer. I går slöt Tyskland ett avtal som ger metallarbetarna i en av deras delstater en löneökning på 3,4 procent på ett år.

– Det är helt uteslutet med så höga höjningar i Sverige, kommenterar Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson kontrar:

– När har en svensk direktör sagt något annat? De säger alltid att alla löneökningar är för höga, säger han.

Både Anders Weihe och Torbjörn Johansson säger att det är för tidigt att säga vilket effekt de tyska löneökningarna får på den svenska avtalsrörelsen som drar igång i december.

Båda framhåller också att Tyskland under många år hållit igen sina löner och knappt haft några reallöneökningar alls de senaste tio åren.

Att jämföra löner mellan länder är dock inte lätt.

När svenska fack och arbetsgivare sluter ett avtal som säger att i år så ska lönerna höjas med 2,3 procent, då stiger lönerna också så mycket – plus lite till eftersom det finns en löneglidning. I år och nästa år räknar till exempel Konjunkturinstitutet med att lönerna i Sverige ska öka med 3 procent per år.

I Tyskland ser uppgörelserna annorlunda ut.

Där kan fack och arbetsgivare komma överens om att höja tarifflönerna med 3,4 procent. Det betyder att alla som har den lägsta lönen i avtalet får en så hög löneökning. De som däremot tjänar mer, och det är ganska många, kan få en betydligt lägre höjning. På pappret kan alltså de tyska avtalen se höga ut, men det stämmer inte alltid i verkligheten.

Det avtal som IG Metall slöt i delstaten Baden-Württemberg bedöms dock leda till en god lönehöjning. De andra delstaterna ska nu också förhandla om lönerna för verkstadsarbetarna. Baden-Württemberg har dock satt ett märke för de kommande förhandlingarna. Samtidigt är det en rik delstat med lägre arbetslöshet än många andra områden i Tyskland, vilket kan tala för att avtalen blir något lägre i andra delar av landet.

Det tyska ettåriga avtalet träder i kraft i april.