En genomsnittlig månad finns 7 800 utstationerade arbetstagare i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets siffror för 2014. Den största gruppen arbetar på byggen, men här finns allt från tyska vindkraftsbyggare till indiska datatekniker.

Sedan den 1 juli 2013 ska utländska företag som skickar anställda till Sverige för att arbeta i mer än fem dagar anmäla detta till Arbetsmiljöverket. När Arbetsmiljöverket i dag, måndag, lämnar en rapport om utstationerade arbetstagare 2014 är det alltså första gången verket har siffror för ett helt år.

Totalt befann sig 38 251 utstationerade arbetstagare i Sverige förra året. Hur länge de stannade varierar kraftigt, från en vecka till flera år. Den vanligaste längden på utstationeringen var 10–29 dagar.

Drygt hälften av alla utstationerade 2014 arbetade i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Totalt fanns närmare 37 procent av dem i någon form av byggverksamhet. 21 procent arbetade med ”tillverkning”, och 12,3 procent med ”information och kommunikation”.

Byggbranschen lockar alltså flest utländska företag att utföra jobb i Sverige. De kommer främst från Polen, Tyskland, Lettland, Litauen och Danmark.

En omdiskuterad fråga är om utländska anställda som arbetar i Sverige kompletterar den svenska arbetsmarknaden med kunnande som saknas här, eller helt enkelt konkurrerar ut svenska anställda genom lägre löner. Arbetsmiljöverkets rapport ger inget entydigt svar på frågan, men Alexandra Falke, enhetschef på Arbetsmiljöverket, bedömer att båda delarna förekommer.

– Det är blandat. Inom byggverksamhet är kategorin ”specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet” störst, och det tyder på att det handlar om kvalificerad arbetskraft.

– De som bygger vindkraftverk är en väl definierad grupp som nästan uteslutande kommer från Tyskland.

Andra stora utstationeringsländer är Indien, varifrån många programmerare kommer, och Thailand, som under augusti och september var det land som utstationerade flest personer till Sverige.

– En del av dem som kommer från Thailand har inte uppgivit vad de arbetar med, andra sysslar med jord- och skogsbruk, säger Alexandra Falke. Jag tror att många plockar bär och svamp.

Men många bärplockare anställs i stället av svenska bemanningsföretag. De räknas inte som utstationerade, och finns inte med i Arbetsmiljöverkets statistik.

Syftet med att utstationerade arbetstagare ska anmälas till Arbetsmiljöverket är att svenska fack och myndigheter ska kunna kontrollera om de har de rättigheter som följer av utstationeringsdirektivet. Facken försöker bevaka att de utstationerade har villkor som är minst lika förmånliga som villkoren i svenska kollektivavtal.