WEB_INRIKES

Tågkonflikten om tryggare arbetsvillkor är förra årets undantag som bekräftar regeln om den fredliga arbetsmarknaden.

 

27 904 arbetsdagar går förlorade i Sverige på grund av konflikter. Det är klart minst i Norden. Dankarna är 15 gånger så konfliktbenägna. Även norrmän och finländare tar till strejk och lockout betydligt mer.

– Vi är ett fredligt land, konstaterar Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

Statistiken visar ett genomsnitt per år under de senaste sju åren. Förra året var ännu lugnare.. Men snart kan det vara slut på friden. Nästa år löper 454 avtal ut, två av tre avtal på arbetsmarknaden. Stora slutdagen infaller den 31 mars 2016.

Utgångsläget är tufft. Minusränta, fallande priser, bara svagt ökad produktivitet och minskade exportandelar för industrin bäddar för kärva löneförhandlingar.

– Det kommer att bli svårigheter innan vi träffar nya avtal 2016, är Claes Stråths bedömning.

Industrin sätter märket.  Om det blir ett magert löneavtal lär det elda på kvinnoupproret mot industrinormen. Exempelvis Kommunal tycker att normen gör att kvinnorna halkar efter.

Den stora debatten inför avtalsrörelsen lär sätta fart i juni. Då kommer Medlingsinstitutets årliga rapport om löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Samtidigt siktar Medlingsinstitutet på att redovisa en del av sitt nya uppdrag i förtid. Uppdraget går att ut på att klarlägga trender och tala om vilka avtalsmodeller som gynnar jämställdheten.

Män tjänar 13,4 procent mer än kvinnor enligt den senaste siffran från 2013. En del går att förklara med att män och kvinnor har olika yrken. Sedan återstår 5,8 procent. Det brukar kallas för den oförklarade löneskillnaden.

På ren svenska blir det diskriminering.

Som vanligt är verkligheten inte helt enkel. Trots kritiken har alla på arbetsmarknaden rättat in sig i ledet. I praktiken sätter industrin ”märket” för alla löner.

– Det finns en samsyn om att den konkurrensutsatta sektorn ska vara löneledande, anser Claes Stråth.

Sex av tio löntagare kan inte vara säkra på att få högre lön när ett nytt avtal är klart. Individgarantierna, det vill säga avtal som garanterar åtminstone några kronor till alla, blir allt ovanligare. Det är en förändring i det tysta.

Svenskt Näringsliv har länge predikat att lönerna ska sättas på företagen, så nära varje individ som möjligt. Nu är vi där. Inte ens vart fjärde avtal innehåller generella lönehöjningar.

2014 rekordår för löntagarna

• 2013 var medellönen 30 600 kronor. Män i landstingen tjänade mest, 40 300 kronor. Privatanställda kvinnliga arbetare tjänade sämst, 23 900 kronor. • 2014 blev ett rekordår för löntagarna. Reallönerna ökade med runt tre procent. Under 2000-talet var bara 2009 bättre. Då ökade reallönerna med knappt fyra procent. Både gångerna var orsaken fallade priser och lägre räntor.