André Börvall, klubbordförande för Profficeklubben på Icalagret i Helsingborg, har fått sparken. Enligt arbetsgivaren har han betett sig aggressivt och arbetat dåligt – men André har både dokument och vittnen som säger motsatsen. Foto: Björn Lindgren

André, klubbordförande för Profficeklubben på Icalagret i Helsingborg, har fått sparken. Enligt arbetsgivaren har han betett sig aggressivt och arbetat dåligt – men André har både dokument och vittnen som säger motsatsen. Foto: Björn Lindgren

 

André, de inhyrda arbetarnas stridbare klubbordförande på Icas lager i Helsingborg, har fått sparken.
– Syftet är att knäcka fackklubben, men det kommer inte att ske.

André berättar lågmält och systematiskt om alla tvister kring de usla arbetsvillkoren för de arbetare som Ica hyr in från bemanningsföretaget Proffice till sitt gigantiska lager på Långeberga utanför Helsingborg:

Lågt räknade löner, obetalda övertider, för långa arbetspass, för många förslitningsskador i axlar och rygg …

Andrés röst vibrerar av vrede varje gång han tar sats för ett nytt exempel på hur arbetarna utnyttjas av både arbetsgivaren och inhyraren, Proffice och Ica. Lagret har cirka 600 anställda, varav drygt 200 är inhyrda från Proffice.

– Inhyrda får de tyngsta arbetsuppgifterna och upp till 20 kronor mindre i timmen jämfört med Icaanställda som gör samma jobb.

Dessutom får de ingen lagstadgad vila mellan arbetspassen, vilket också är ett brott mot kollektivavtalet, slår André fast. Både lag och avtal ställer krav på en dygnsvila om minst 11 timmar och en sammanhängande veckovila om 36 timmar.

– Jag har dokumenterat 232 fall av lagbrott gällande vilotiderna. En del har tvingats jobba upp till 23 dagar i sträck.

Problemet är att Proffice vägrar förhandla med klubben som bildades i början av april i fjol. Sedan dess har samtliga inhyrda som jobbar heltid gått med i klubben. Något som gör Handels Profficeklubb i Helsingborg ganska unik, eftersom det är mycket ovanligt att bemanningsanställda organiserar sig i egna klubbar.

Proffice förhandlingsvägran gäller inte bara lönerna, utan också arbetstiderna, arbetsmiljön och rehabiliteringen av arbetsskadade.

Exempelvis vägrade företagsledningen att ta emot Andrés 6.6a-anmälan när prestationskraven – det vill säga arbetstakten – för de inhyrda på Icas lager höjdes med 20–25 procent över en natt. Många inhyrda orkade inte hålla det uppskruvade tempot och fick gå.

Samma dag som Arbetsmiljöverket inspekterade lagret med anledning av fackets anmälan gick fyra inhyrda av tio på rehabilitering för förslitningsskador i axlar och rygg.

– Man ska komma ihåg att detta är unga och vältränade människor, många i 20-årsåldern. Jag har själv tvingats gå på rehabilitering i två omgångar, berättar André, som också varit skyddsombud på Icas lager.

Enligt arbetsgivaren har André presterat dåligt och uppträtt aggressivt gentemot sina chefer. Det är anledningen till att han avskedades med omedelbar verkan den 22 januari.

Men han har både vittnen och dokument som styrker att ingetdera stämmer. Bland annat har han fått betygen ”god” eller ”mycket god” av sin chef på Icas lager på samtliga områden, det vill säga prestation, attityd, närvaro och kvalitet.

André uppvaktade två chefer på Proffice tillsammans med en ung kvinna som fått sparken efter introduktionsveckan som inhyrd på Icas lager, utan någon som helst förklaring. Det är under detta möte som Proffice hävdar att han uppträtt aggressivt. Men kvinnan ger en helt annan bild av vad som inträffade där.

– Han var inte alls aggressiv, tvärtom. Det var cheferna som skrek och bad honom att gå därifrån. André var jättelugn och sade bara att han ville ha en förklaring till varför jag fått sparken. Cheferna sa att de inte var skyldiga att ge mig en anledning.

Vid ett tillfälle har André också fått en varning, en så kallad skriftlig erinran, för att han inte svarat på ett telefonsamtal från chefen. Något som legat honom i fatet inför beslutet om avskedande.

– Samtalet kom en fredag kväll då jag var ledig. Jag hade släckt mobilen eftersom jag jobbade till tre den dagen.

Petra Persson är chef för Proffice Industrial & logistics AB i Helsingborg, det Profficebolag som hyr ut arbetare. Hon vill varken kommentera anklagelserna om de usla arbetsvillkoren eller vad som ligger bakom avskedandet av André.

– Som du förstår kommenterar vi ingenting som rör ett pågående ärende.

Som Arbetet skrivit tidigare lyckades facket förhandla fram miljonbelopp i uteblivna löner för lagerarbetare som Ica hyrt in från Proffice i februari 2013. Enligt avtalet hade de inhyrda fått för låga löner under flera år. Och nu fick de tio kronor mer i timmen, som mest 50 000 kro­nor per person, i kompensation.

Men den tvisten avlöstes genast av nya tvister kring lönenivån för inhyrda. Enligt bemanningsavtalet ska inhyrda ha samma löner som snittlöner för kundföretagens anställda, i det här fallet Icaanställdas. Men som vanligt sitter djävulen i detaljerna – som hur man räknar fram snittlöner:

Många inhyrda jobbar i utlastningen, där Icaanställda har betydligt högre löner än på övriga lagret. Men de inhyrdas löner grundas i stället på snittlöner för hela lagret och blir därmed betydligt lägre än snittlönerna vid utlastningen. Dessutom får de scheman bara för en vecka i taget.

Handels har ogiltigförklarat avskedandet av André och kräver Proffice på skadestånd för brott mot förtroendemannalagen samt anställningsskyddslagen. I skrivande stund pågår förhandlingar mellan parterna. Även facket vill avvakta med uttalanden tills man förhandlat klart.

Under tiden får André inte lyfta någon a-kassa eftersom han har dubbla karenser. Dels 45 dagar på grund av att han blivit avskedad, det vill säga orsakat sin egen arbetslöshet, dels den vanliga karensen på 7 dagar.

– Visst rör det sig om en slags dubbel bestraffning. Men jag har en liten besparing, så det går ingen nöd på mig.

 

LÄS OCKSÅ

Fakta

foreningsrattskrankning   Skydd för båda parter Föreningsrätten är ömsesidig och innebär att både arbetstagaren och arbetsgiva­ren har rätt att tillhöra och verka för en fackförening eller en arbetsgivarorganisation. Skyddet har funnits på den svenska arbetsmarknaden i över hundra år, först i kollek­tiv­avtal och sedan mitten av 1970-talet i med­bestämmande­lagen. Enligt praxis i AD krävs konkreta åtgärder, exempelvis i form av en indragen förmån, omplacering eller avskedande, för att en arbetsgivare ska kunna fällas för föreningsrättskränkning. Källor: Arbetsdomstolen, National­encyklopedin