Nya regler ska hindra att pensionerna höjs och sänks kraftigt mellan olika år. Men partierna är inte överens om när de ska införas.

De senaste åren har pensionärernas inkomstpension varierat kraftigt. 2010–2011 minskade inkomstpensionen med sammanlagt sju procent. De följande två åren växte den med ungefär lika mycket.

Det här beror på att pensionssystemet automatiskt anpassar pensionerna till vad systemet har råd med. När AP-fonderna minskade i värde 2008, och ökad arbetslöshet gjorde att mindre avgifter flöt in i systemet, sänktes pensionerna. Omvänt betyder goda tider höjda pensioner, låt vara med viss eftersläpning i förhållande till de förvärvsarbetande.

Men svängningarna är alldeles för kraftiga, anser politikerna. Hur de kan jämnas ut har utretts de senaste två åren, och i dag, onsdag, publicerar socialdepartementet en promemoria om hur det ska gå till.

De politiska partiernas företrädare i den så kallade pensionsgruppen – både regeringspartierna och allianspartierna – står bakom de nya reglerna, som bland annat innebär att pensionerna kopplas till löneutvecklingen de senaste två åren (inte en längre period bakåt i tiden). Men de är inte överens om när de ska införas.

– De bör träda i kraft så fort som möjligt, säger Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i pensionsgruppen. Så sa vi när principöverenskommelsen mellan partierna om de nya reglerna slöts våren 2014.

Mats Persson, FP-ledamot i pensionsgruppen, driver nu en annan uppfattning. Om de nya reglerna införs 2016, det första år de kan träda i kraft av praktiska skäl, kommer pensionerna 2016 – 2017 att bli lägre än med nuvarande regler. 2016 blir skillnaden för genomsnittspensionären 300 kronor i månaden, 2017 blir det 200 kronor mindre i pension än med de regler som gäller i dag.

– Efter några år med svag utveckling för pensionärerna är det rimligt att vi inte inför ett system som innebär lägre pensioner än vad som förväntats, säger Mats Persson till Dagens Nyheter. De nya reglerna bör införas tidigast 2018.

De synpunkterna är nya för Solveig Zander (C).

– Helst skulle den här förändringen redan vara gjord.

Allianskollegan Lars-Arne Staxäng (M) vill inte gå in på när hans parti anser att reglerna ska ändras.

– Det får vi diskutera i pensionsgruppen.

På lång sikt ska de nya reglerna varken förbättra eller försämra pensionerna – bara minska hoppen mellan goda och dåliga tider.  Men det spelar roll i vilket skede de införs: när lönerna har stigit kraftigt i några år, eller när de har utvecklats svagt. Löneutvecklingen åren just före övergången till nya regler får nämligen aldrig fullt genomslag på pensionerna.

Förenklat uttryckt står valet mellan att ge pensionärerna mer nu och att stärka pensionssystemet på längre sikt. Mats Persson väljer det förra, Solveig Zander det senare.

Det är en politiskt känslig avvägning. Politikerna har redan gripit en gång för att mildra pensionernas svängningar, nämligen då de hejdade kraftigt sänkta pensioner valåret 2010.