Arbetslöshet. Utanförskap och större skillnader mellan fattiga och rika. Så har de senaste åren sett ut, men nu har den sociala dialogen blivit en het EU-potatis.
– Vi behöver en framgångssaga i EU, säger franska EU-ministern som nu är på Sverigebesök.

Frågan om vilken roll som fack och arbetsgivare ska spela i EU står på högkant.

Europafacket och arbetsgivarna i Businesseurope förhandlar nu om vilka frågor de ska ta upp med EU-kommissionen de kommande åren. I början av mars ska de vara överens men EU-kommissionen har redan tidigare deklarerat att de vill ta upp den sociala dialogen – alltså vilken roll som parterna ska spela på arbetsmarknaden.

I samband med att franska EU-ministern – socialdemokraten Harlem Désir – är på Sverigebesök för att träffa utrikesminister Margot Wallström ordnade tankesmedjan Tiden ett seminarium på temat den sociala dialogen i Europa.

Efter flera års kris, stigande arbetslöshet och växande inkomstklyftor ser Harlem Désir allvarliga hot mot unionen.

– Det finns en växande högerextremism. Inom vänstern är många också kritiska mot EU-projektet. Åtstramningarna i södra Europa var för brutal och hade inte tillräckligt positiva ekonomiska effekter, säger Harlem Désir och tillägger att EU-ledarna var för långsamma med att tackla krisen.

I slutet av förra året presenterades dock EU en stor investeringsplan. Socialdemokrater och fack runt om i Europa har välkomnat planen. Samtidigt finns ett stort missnöje. Under åtstramningarna anser facken att fackens rätt att påverka har sidsteppats. Kravet från facken har varit att återställa det nu.

Svenska LO har skapat en allians med socialdemokraterna och facken i Tyskland och Österrike för att få in ett socialt protokoll i EU:s fördrag.

– Vi talar nu även med socialdemokraterna och facket i Frankrike om att vara med i den alliansen, säger Karl-Petter Thorwaldsson till Arbetet.

Den franska EU-ministern deklarerade dock att han inte trodde att fördragsvägen var den rätta att gå.

– Det finns en massa motstridiga viljor inom EU. Storbritannien vill en sak, Tyskland en annan. Blir det fördragsförändringar blir det också folkomröstningar vars resultat beror på hur ekonomin ser ut just då, säger han.

Harlem Désir vill ha ett socialt protokoll men inte på samma sätt som svenska LO. I stället för att få EU att göra om sitt fördrag – grundlag – vill han att de enskilda EU-länderna upprätta ett protokoll som bland annat innebär att utländska arbetare ska garanteras samma lön som de egna medborgarna.

Den franska EU-ministern har alltså valt en annan väg en LO.

– Ja, och alla regeringar uppger att de nu inte vill riva upp EU-fördraget. Men samtidigt vet vi att förr eller senare blir det en fördragsförändring, troligen för att klara eurosamarbetet, och då ska vi passa på att kräva ett socialt protokoll, säger Karl-Petter Thorwaldsson.