”Yrkesprogrammens status har sjunkit”
Skolverket larmar om sjunkande antal elever på yrkesprogrammen. Dessutom tar färre elever yrkesexamen.
– Blir utbudet bland yrkesprogrammen sämre riskerar det att leda till negativa spiraler, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket.
På Tumba gymnasium märktes det tydligt när gymnasiereformen 2011 avskaffade högskolebehörighet från yrkesprogrammen. 
– Föräldrarna drog i handbromsen och uppmanade sina barn att välja andra program i stället, säger Andreas Hammarstedt, biträdande rektor på Tumba gymnasium som har fem yrkesprogram.
En femtedel av skolans 1 140 elever pluggar på ett av dessa. För tio år sedan var motsvarande siffra en tredjedel. Andreas Hammarstedts frustration märks tydligt inne på arbetsrummet.
– Vi har världens finaste program i tryckteknik men i höst måste vi lägga ned. Märkligt är det också att vi inte lyckas locka elever till restaurang – och livsmedelsprogrammet trots samhällstrenden med mat och hälsa, säger han.
Skolverkets överdirektör Helén Ängmo menar att många väljer ett högskoleförberedande program för att hålla dörrarna öppna i framtiden.
– Det är en politisk fråga om yrkesprogrammen ska vara högskoleförberedande eller inte. Men kvaliteten i utbildningarna måste lyftas fram och vi arbetar för att stärka den, säger hon.
Andreas Hammarstedt har liknande tankar.
– Innan gymnasiereformen hade yrkesprogrammen låg status men sedan dess har de fått ännu lägre status. Våra pedagoger gör ett hästjobb för att få eleverna ansökningsbara till högskolan.
Skolverkets statistik visar också att gymnasiereformen från 2011 inte har lett till fler yrkesexamen. 66 procent av de ungdomar som började en yrkesutbildning 2011, tog sin examen våren 2014. Av de som började 2010 fick 74 procent ett slutbetyg från ett yrkesförberedande program.
– Det är svårt att jämföra dessa men det är en första iakttagelse som vi måste följa upp. Är det så att genomströmningen av elever som tar yrkesexamen inte ökar är det ett problem, säger Helén Ängmo.
Läs också: