400 000 medlemmar försvann när avgifterna till a-kassan chockhöjdes 2007. 40 000 kom tillbaka när avgifterna återställdes 2014.

Noga räknat slutar prognosen för 2014 på plus 42 000 medlemmar.

– Ökningen är alldeles för låg. Vi hade hoppats att den skulle bli mycket större, säger Harald Petersson, ordförande i A-kassornas samorganisation.

Slutsatsen blir att det är lättare att förstöra än att bygga upp.

– Det är inte lika naturligt att gå in i a-kassan som före 2007. Det finns i bakhuvudet att a-kassan har blivit sämre, dyrare och att det är svårare att få ersättning. Vi måste jobba ännu mer för att göra tydligt hur viktigt det är att vara med i a-kassan. Framför allt måste vi arbeta för att få en bättre a-kassa, anser han.

Jan-Olof Dahlgren är generaldirektör på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Han pekar på att ökningen ändå är den största sedan raset tog slut efter 2008. Det tidigare rekordet, knappt 36 000 fler 2009, är slaget.

Däremot tvivlar han på att a-kassorna kan ta tillbaka allt som gick förlorat.

– Jag vet inte om man kan förvänta sig det. Det stora fallet mellan 2006 och 2008 berodde inte enbart på att avgifterna höjdes. Reglerna för ersättning ändrades. En gräns för utförsäkring vid 300 dagar infördes. Reglerna för övriga socialförsäkringar ändrades, konstaterar han.

Han säger att målgruppen, det vill säga de som kan gå med i en a-kassa, därmed har ändrats.

LO-förbundens a-kassor drabbades hårdast av de höjda avgifterna. De som tjänar sämst, som många medlemmar i Fastighets och Hotell- och restaurang, fick den största höjningen.

Omvänt blev förbundens a-kassemedlemmar vinnare när återställaren kom förra året. Hotell- och restaurangs avgift sänktes mest – med 250 kronor till 140 kronor per månad.

Förra året ökade Hotell- och restaurangs a-kassa mest i förhållande till medlemsantalet. 59 095 medlemmar, plus 7 617 under 2014, betyder en ökning på 15 procent. Det beror inte bara på avgiften.

– Vi arbetar utåtriktat för att tala om att vi finns till. Vi har många unga i vår bransch. Vi försöker kommunicera med dem på det sätt som de är vana vid – inte bara med text. Vi har gjort filmer på olika språk. Vi försöker bygga förtroende och strävar efter att bli bättre på service och tillgänglighet, berättar Karin Pettersson, föreståndare för a-kassan.

Deltid, visstid och inhopp är regel i krogbranschen. Många åker in i och ut ur a-kassan. Det blir några dagar här i skarven mellan säsongsjobben och några dagar där mellan den ena visstidsanställningen och den andra.

– De som arbetar så har ännu större behov av a-kassan och jag tror att vi når en stor del av dem. Vi har inte bara heltider på dagtid med månadslön i vår bransch. Som arbetsmarknaden i branschen ser ut är det tänkt att folk ska gå mellan jobb. Då behövs det en a-kassa som gör att de kan känna trygghet i skarven mellan jobben, resonerar Karin Pettersson.

Åtta LO-kassor ökar

• Det finns tolv a-kassor i LO. Åtta av dem ökar och fyra minskar. Efter Hotell- och restaurang i topp är det i tur och ordning Handels, Byggnads och Transport som ökar. A-kassorna i tillväxtbranscher ökar. Seko och industrikassorna, med undantag för Livs, minskar. • LO-kassorna drabbades hårdast när avgifterna höjdes 2007. 396 000 gick ur a-kassan det året. Av dem var 236 000, eller sex av tio, medlemmar i LO. • Före avgiftshöjningen var 83 procent av arbetskraften med i a-kassan. Nu pendlar den siffran runt 70 procent.