ingemar

– Vi kommer att få massor av information från andra länder. Den stora frågan är hur vi ska hantera den på ett vettigt sätt, säger Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson. Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN

 

Drygt tre miljarder mer i skatt. Det är resultatet hittills för Sveriges del av att det har blivit svårare att gömma undan pengar i skatteparadis.

– Världen har blivit öppnare, säger Margareta Nyström, som arbetar med internationell kontroll på Skatteverket.

2013 var den svenska exporten värd nästan 1 700 miljarder kronor. Skatteverket räknar med att någonstans runt 80 procent av exportvärdet är pengar som flyttar över gränserna inom samma koncern. Det ger möjligheter att exportera skatten till det billigaste landet.

Skatteshopping är ungefär som avtalsshopping. Det går ut på att leta reda på det billigaste alternativet.

Globaliseringen har öppnat nya möjligheter som har blivit ett hot mot de offentliga finanserna i många länder. Jakten på den försvunna skatten har blivit en het fråga när regeringar från olika länder möts.

– Globaliseringen har skapat nya transaktionsmöjligheter som minskar skatten. Skattelagarna har inte hängt med. Nu vill världens ledare hinna ikapp, säger Ingemar Hansson, Skatteverkets generaldirektör.

Mycket har hänt. I dag har Sverige avtal om informationsutbyte med 43 utländska skatteparadis. Avtalet med Luxemburg trädde i kraft 2011, avtalet med Schweiz 2013. I de två länderna har Sverige haft mest skatt att hämta.

För ett knappt halvår sedan trädde ett avtal om informationsutbyte med USA i kraft. För tre veckor sedan började ett nytt EU-direktiv om automatisk informationsöverföring att gälla. Det innebär att Sverige får information om svenskarnas tillgångar i andra EU-länder utan att be om det.

Internationella samarbetsorganisationer som OECD och G 20 driver på för att göra informationsutbytet globalt. Ett stort antal länder skrev på avtalet i höstas. Sedan dess har ytterligare 90 länder anslutit sig.

Bara det som har genomförs hittills har lett till att 25 miljarder i undanstoppat kapital har blivit synligt för Skatteverket. Det finns mer. 2007 gjorde Skatteverket bedömningen att 300 miljarder kronor undanhålls beskattning. Lågt räknat.

Mycket av det som har kommit upp till ytan hittills beror på nästan 8 000 personer själva rättade sina deklarationer när skatteparadisen öppnades för insyn.

– Informationsutbytet ger bra resultat. Vi uppmuntrar även företag att göra självrättelser, berättar Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning.

I år kommer Skatteverket att hålla ögonen på betalningar över gränserna. Räntesnurror är ett välkänt sätt att flytta skatt över gränserna för att komma billigt undan. Ett annat sätt är att sätta för höga eller för låga priser internt. Skatteverket ska hålla extra koll på internpriserna i år.

Dessutom hoppas Skatteverket på företagens sociala ansvar. Skatteplanering har ett pris.

Starbucks planerade flytt från hög skatt i USA till låg skatt i Storbritannien har gett massor av dålig publicitet. I Sverige fick Carema en extra snyting för räntesnurrorna. Det har inte förbättrat branschens läge i debatten om vinster i välfärden.

Ingemar Hansson hoppas att företagen ska hålla sig med en skattepolicy. Det ska vara en hållbarhetsfråga – ungefär som miljö och mänskliga rättigheter.

– Ju fler företag som vill göra rätt för sig, desto fler skattebetalare som också vill göra rätt för sig. Det sprider sig även till privatpersoner, anser han.

Från brist till överflöd

• Tidigare var brist på information Skatteverkets bekymmer. När nya internationella avtal träder i kraft kan problemet bli det motsatta.
• USA antog en ny skattelag 2012. Kravet på information till skattemyndigheten skärptes. Resultatet har blivit att företagen skickar lastbilar med bokföring till skattemyndigheterna.
• Skatteverkets utmaning blir hitta det som är intressant i all information som ska komma från olika länder.
• Bolagsskatten ger staten knappt 100 miljarder kronor i intäkter varje år.