Martin Klepke webbledartopp

Hela den demokratiska världen andas fasa efter gårdagens massaker i Paris.

Men att nu ställa religioner eller folkslag mot varandra blir just det svar som de antidemokratiska attentatsmännen vill ha.

Vi måste nu hjälpas åt att försvara demokratin, inte att bidra till dess fall.

Vi alla journalister som har skrivit artiklar utifrån grundsynen om alla människors lika värde har sedan länge fått ompröva vår tro att demokrati skulle vara något självklart och givet.

Hot och hat mot yttrandefriheten har blivit vardag, så mycket vardag att kraftigt överbelastade poliser sällan utreder de hot vi polisanmäler.

När dreven dragit igång kan hat, hån och hot via twitter och mail räknas i hundratal.

Efter gårdagens attack får dessa högerkrafter vatten på sin kvarn när de via twitter och mejl nu förmedlar orden ”vad var det vi sa!”

Det är dock inget krig som pågår mellan å ena sidan islam och å den andra sidan det kristna eller sekulariserade västerländska samhället.

Det är inte heller något krig mellan demokratisk höger och vänster vi ser i Breiviks fasansfulla attentat eller de hot som har blivit vardagsmat i den politiska debatten både i Sverige och andra länder.

I båda fallen handlar det om angrepp mot demokratins innersta kärna och varje människas rätt till sin egen övertygelse.

Det är en rätt som går förlorad i samma stund som man genom hot, eller som igår i Paris med groteskt dödande våld, försöker förvägra andra människor att ha en egen övertygelse.

Gårdagens dåd var ett angrepp mot demokratin. Att svara genom att ställa religioner eller folkslag mot varandra blir då ett svar som går attentatsmännen till mötes i deras vilja att förkasta demokratin och just ställa olika grupper mot varandra.

Att inte ansluta sig till de mörka krafter utan stå upp för demokratin måste bli det massiva svaret på gårdagens attack.

Så får vi hoppas att svensk polis också någon gång vaknar och inser vad som håller på att ske.