Individuella löner väcker frågan om individgarantier. Lenita Granlund tycker att den frågan får avgöras inom vart och ett av Kommunals 70 avtalsområden – men ska man ha garantier ska de vara höga. Om garantin stannar vid en hundralapp kan det blir något som chefen gömmer sig bakom.

Jämställda löner blir en viktig fråga i den kommande avtalsrörelsen, enligt KOmmunals avtalssekreterare Lenita Granlund. Foto: Henrik Montgomery

För att uppnå jämställda löner krävs en samsyn mellan fack och arbetsgivare om att kvinnodominerade branscher ska få större lönelyft än andra under en längre tid.

Det säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund, som tycker att tiden är mogen för jämställda löner och att det är en viktig fråga i den kommande avtalsrörelsen. Och hon tycker arbetsmarknadsministerns nya uppdrag för Medlingsinstitutet är bra.

– Jämställda löner är på dagordningen för många och jag känner att många är positiva till det i dag. Jämställda löner är nödvändigt i ett välfärdssamhälle, säger hon.

Lenita Granlund säger att det behövs en bred samsyn och att det är viktigt att fack och arbetsgivare i industrin och att alla LO-förbunden ställer upp på att börja minska lönegapet mellan manligt och kvinnligt dominerade branscher.

Hon tänker sig att utjämningen ska börja i en del prioriterade kvinnogrupper och hon vill att arbetet med löneutjämning ska pågå en längre tid – det räcker inte med en avtalsperiod på tre år.

– Problemet idag är att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar. Och så kan det inte fortsätta.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har givit Medlingsinstitutet ett tilläggsuppdrag – att undersöka vilka avtalsskrivningar som främjar jämställda löner och initiera en diskussion om jämställda löner. Arbetet har tidigare berättat att Medlingsinstitutets chefsjurist Kurt Eriksson tror att det blir svårt att göra en sådan avtalsjämförelse eftersom lönestatistiken inte beskriver löneutvecklingen på de olika avtalsområdena.

Lenita Granlund tycker att arbetsmarknadsministern med tilläggsuppdraget lyssnat på kravet om jämställda löner. Men hon tror inte problemet finns i olika avtalsskrivningar. I stället pekar hon på att det behövs mer pengar och på industrinormen, som innebär att det procentuella lönepåslag som industrins parter förhandlat fram bestämmer det procentuella löneökningarna för alla andra.

– Den hårda normeringen är det stora problemet. Medlingsinstitutet ska verka för en väl fungerande lönebildning, men den fungerar inte bra om i stort sett hälften av alla missgynnas av industrinormen. Lönebildningen måste fungera både för män och för kvinnor.

Och Lenita Granlund hoppas på diskussionen som Medlingsinstitutet ska ta initiativ till. Dessutom berättar hon att LO-förbunden för diskussioner inför den kommande avtalsrörelsen. Än finns inga konkreta resultat av fackens egna diskussioner.

– Det viktiga är att utjämningen påbörjas i nästa avtalsrörelse. Och det får inte ta för lång tid.