”Dagens namn är Rut. Rut står för en reform som skapat massor av bra jobb och fina nya företag”.
Så twittrade tjänsteföretagarna Almegas vd Jonas Milton glatt igår på Ruts namnsdag.
Och visst är det så, igår hade Rut verkligen namnsdag. Och för att göra det klart:
Ja, rutreformen har skapat både jobb och vinster – i rutbranschen, det vill säga bland privat marknadsförda hushållsnära tjänster, just den bransch där Jonas Milton är bransch-vd.
I ett nationalekonomiskt och sysselsättningsekonomiskt perspektiv är det dock få reformer som kan mäta sig med rutbidraget när det gäller ineffektivitet och storslaget slöseri med skattemedel.
Det är främst två faktorer som gör rut misslyckat.
Det första är att rutavdraget har stora ”dödviktskostnader”. Det vill säga att av de pengar som staten anslår av våra skattepengar för att skapa jobb genom rutbidrag försvinner på vägen. En del använder företagen för att öka sina vinster i stället för att anställa.
En annan stor del av pengarna bekostar tjänster som ändå skulle ha blivit utförda. Dessa pengar gör rutarbetet billigare för dem som beställer ruttjänster, främst höginkomsttagare, men de skapar alltså inga nya jobb, och att skapa nya jobb var ju vitsen med hela bidraget.
Det här kan jämföras med om staten hade struntat i rutbidraget och i stället investerat samma summa inom offentligt driven vård, skola eller omsorg. Inom vården skapar varje krona nya tjänster och nya arbetstillfällen. Dödviktsförlusten är minimal.
Den andra aspekten är att rutbidraget stjäl jobb i andra sektorer.
Eftersom inga rutjobb blir gjorda utan att privata hushåll beställer dem blir skatterabatten som rutbidraget utgör ett argument hemma vid köksbordet, som det heter, i familjeförhandlingarna om hur hushållskassan ska användas. När ruttjänster blir billiga genom rutbidrag köper hushållen mer av dessa tjänster och mindre av något annat. Eftersom bidraget bekostas av skattemedel har ju hushållen inte fått några nya, extra pengar att handla för.
Rutbidraget skapar därmed inte heller några ”nya pengar” till staten annat än i den begränsade omfattning som rutbidraget påverkar svarta jobb att bli vita.
I övrigt fungerar rutbidraget endast som ett sätt för staten att styra om vår konsumtion så att vi lägger mer pengar på ruttjänster och mindre på allt annat.
En stor del av de jobb som skapas inom rutbranschen skapas därmed på bekostnad av jobb som försvinner i andra branscher som blir förhållandevis dyrare eftersom de inte subventioneras av statliga skattepengar och som hushållen då handlar mindre av.
Även här skulle det vara bättre att lägga pengarna på offentlig konsumtion, som vård och omsorg.
Efter de borgerliga neddragningarna är behoven inom offentlig sektor enorma.
Här konkurrerar inte tjänsterna med varandra. Inget hushåll grubblar över om de ska lägga pengarna på ett biobesök eller en canceroperation.
Sammantaget har Jonas Milton ur ett trångt perspektiv rätt.
Rutbidrag skapar rutjobb. Men dessa rutjobb ”stjäls” från andra branscher.
Den rödgröna regeringen har insett detta – till hälften.
Av någon anledning nöjde sig ju S-MP-regeringen med att i sin höstbudget föreslå en halvering av rutbidraget i stället för att slopa det helt.
Men det är dags att inse att rutbidraget inte är någon sysselsättningspolitisk reform över huvud taget.
Det är i stället en fördelningspolitisk reform vars syfte är att omfördela värde från dem med låga inkomster till dem med höga inkomster.
För Jonas Milton har lovsången dock annan bäring. Den grundar sig på att rutbidrag skapar vinster åt Almegas medlemsföretag, en anledning till glädje så god som någon.
Men sysselsättningspolitiska reformer som verkligen kan påverka sysselsättning och arbetslöshet är någonting helt annat. Det är kraftiga satsningar på skola och på en arbetsmarknadsutbildning värd namnet, en bättre matchning på arbetsmarknaden, en rejäl höjning av stödet till de tusentals ungdomar som går ur skolan utan att komma in på arbetsmarknaden, en uppbyggd i stället för nedskuren offentlig sektor som nu skriker efter arbetskraft, med mera.
När den rödgröna regeringen 2016 åter får makten över budgeten är det dags att inte bara göra en halv rättning av ett helt misstag utan en självklar hel rättning.
Då finns det verkligen anledning att fira Ruts namnsdag den 4 januari 2016.
