Stefan Löfvens regering. Foto: Jonas Ekströmer

Stefan Löfvens regering. Foto: Jonas Ekströmer

Regeringen har stora möjligheter att göra ändringar i vårbudgeten. Det menar experter som Arbetet har talat med. Höjda arbetsgivaravgifter och höjt tak i a-kassan kan vara två möjliga förändringar.
– Det mesta går, men om det är rätt att göra i vår eller vänta till hösten, det får vi återkomma om, säger Pelle Rödin, politiskt sakkunnig vid finansdepartementet. 

Förvirringen kring decemberöverenskommelsen har varit stor efter helgens pressträff. Medan statsminister Stefan Löfven har försökt påvisa att alliansbudgeten enbart finns kvar i två månader har andra hävdat att det blir svårt med större ändringar i vårbudgeten i april, då höstbudgeten är den ”stora” budgeten.

Men faktum är att det bara finns ett lagligt hinder för den tilläggsbudget som regeringen lägger i samband med vårbudgeten: Att ändra statliga inkomstskatter går bara att göra vid årsskifte.

Höginkomsttagare får alltså inte högre statlig skatt under 2015.

Däremot påverkas privatekonomin i form av höjda skatter i kommunerna nästa år. I nästan var tredje kommun blir det skattehöjningar år 2015, med mellan fem öre och en dryg krona per intjänad hundralapp, enligt Statistiska centralbyrån. Sammantaget påverkas fyra av tio skattebetalare.

Vad gäller den statliga tilläggsbudgeten i vår kommer den att vara betydligt mer omfattande än tidigare. Förslag till tilläggsbudget för innevarande budgetår läggs normalt fram två gånger per år, i samband med vårpropositionen i april och budgetpropositionen i september.

Enligt experter med insyn i budgetarbetet, som Arbetet talat med, kan kommande tilläggsbudget innehålla många delar av den regeringsbudget som röstades ned av riksdagen.

– Det finns få saker som kan bli en chock för aktörer och väljare. Däremot finns det saker som man inte tar med i en tilläggsbudget då de är olämpliga att lägga ut halvårsvis, säger Pelle Rödin, politiskt sakkunnig vid finansdepartementet.

En annan expert, som varit delaktig i politiken i årtionden, men som vill vara anonym säger så här:

– Allmänna utgifter går att införa så snart det är praktiskt möjligt. Och det går att omfördela pengar inom de ramar som finns. Friheten är ganska stor.

– Det kan hända att regeringen vill göra förändringar som egentligen inte omfattar budgeten och då kan det bli en stridsfråga vad som ska ingå i en tilläggsbudget, menar experten.

Statsvetare Mikael Gilljam.

Statsvetare Mikael Gilljam.

Statsvetaren Mikael Gilljam vid Göteborgs universitet påpekar också att det inte bara ska ske en laglig tolkning av tilläggsbudgeten – utan även en moralisk.

– Vilka gränser vågar regeringen sätta gentemot alliansen och den överenskommelse som finns?, frågar han sig.

Fakta

[caption id="attachment_101249" align="alignnone" width="390"]Decemberöverenskommelsen presenteras av MP, S och Allianspartierna den 27 december. Foto: Henrik Montgomery Decemberöverenskommelsen presenteras av MP, S och Allianspartierna den 27 december. Foto: Henrik Montgomery[/caption] DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN Den statsministerkandidat som representerar största partikonstellationen släpps fram vid en omröstning i riksdagen om talmannens förslag. Det sker genom att övriga partier som står bakom överenskommelsen lägger ned sina röster En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Om det finns en risk för att förslaget skulle falla avstår övriga partier som står bakom överenskommelsen från att delta i omröstningen. Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga. Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden för samarbete: Försvaret, pensioner och energi. Decemberöverenskommelsen ska löpa fram till 2022.