De strejkande demonstrerade i den stillastående trafiken i Bryssel under strejken i måndags. Foto: Yves Logghe

De strejkande demonstrerade i den stillastående trafiken i Bryssel under strejken i måndags. Foto: Yves Logghe

De senaste månaderna har strejkerna duggat tätt i Europa. I går meddelade det nordirländska facket att de planerar ännu en. En strejkvåg rullar över Europa.

Den nordirländska centralorganisationen ICTU att de planerar en endagsstrejk någon gång i mars. Om medlemmarna säger ja kan 215 000 gå ut i strejk för att protestera mot nedskärningar.

Det har varit tätt mellan strejkerna i Europa de senaste månaderna.

I måndags genomfördes till exempel en generalstrejk i Belgien. I fredags var Italien lamslaget. Tyskland har skakats av ett flertal konflikter, främst inom transportbranschen och tidigare i höst var det även generalstrejk i Grekland.

Strejkforskaren Christer Thörnqvist på Högskolan i Skövde bekräftar trenden.

– Det har återigen blivit allt fler strejker i Europa, säger han.

Strejker följer ett mönster. Under långa perioder är det lugnt på ländernas arbetsmarknader och sedan kommer en våg av konflikter.

Från cirka 2003 fram till ungefär 2009 var en relativt lugn period på den europeiska arbetsmarknaden, visar statistik från det fackliga forskningsinstitutet ETUI i Bryssel. Kring 2009–2010 utlöstes dock många konflikter och strejkstatistiken sköt i höjden i Europa. Det tros bero på den ekonomiska krisen som ledde till nedskärningar och grundläggande förändringar på arbetsmarknaden.

Efter 2010 sjönk dock antalet konfliktdagar till en mer normal nivå. Det senaste halvåret har dock rapporterna om strejker blivit allt fler. Hur många det är går inte att säga säkert. En konsekvens av krisen har blivit att länderna inte längre för tillförlitlig konfliktstatistik. Italien uppger att de slutat föra strejkstatistik av ekonomiska skäl och inte heller Grekland, Spanien, Bulgarien, Rumänien och andra länder där det varit många konflikter har någon tillförlitlig statistik. Den forskning som görs i dag redovisar siffrorna främst från länder med mer ordnade förhållanden på arbetsmarknaden, vilket blir missvisande.

 

Läs också:

Strejkerna ökar – men färre vill redovisa dem