Billy tar höjd för bra luft

Utsikten över huvudstadens skyline är minst sagt hisnande från det 20 meter höga hustaket på Södermalm. Mätteknikern Billy Sjövall på Stockholms stads miljöförvaltning är van, han stegar ofta upp här för att se till att mätstationen fungerar som den ska. 

– Ibland är jag här en kvart, ibland en hel dag. Men det blir rätt kallt ganska snabbt, särskilt om det blåser.

Instrumenten för att mäta partiklar måste stå i kontakt med utomhusmiljön, men inne i huset finns andra instrument som registrerar bland annat kvävedioxid och marknära ozon.

– Vilka data vi samlar in förändras när hälsoforskningen går framåt, men det är en stor styrka att vi i vissa fall har mätserier ända från 1966.

Halterna mäts på sekundbasis och ger ett medelvärde varje kvart. Totalt har Billy ett 30-tal olika mätstationer att ha koll på. Förutom i Stockholm, bland annat i Gävle, Södertälje och snart i Borlänge. Alla värden analyseras.

– Vi är många som tittar på halterna och letar efter avvikelser. Mina kollegor är bland annat doktorer och meteorologer. Är det en skogsbrand i Ryssland, då kan vi märka det.

Bäst ur luftkvalitetssynpunkt är när det regnar och blåser rejält. Stockholm är en liten stad vid vattnet med ganska god ventilation – vi har bra luft. Men Hornsgatan, där 23 000 fordon passerar per dygn, är en av gatorna med problem att hålla EU:s och Naturvårdsverkets normer.

– 2014 kommer vi förmodligen att klara normen för partiklar, det har varit ett gynnsamt år meteorologiskt. Det sämsta är när vägbanorna är torra och det är vindstilla under dubbdäcksperioden. Eftersom Stockholm har fjärrvärme och ingen industri kommer största delen av luftföroreningarna från trafiken.

Den största källan till partiklar som skadar våra luftvägar är dubbdäcken. Förbudet mot dubbdäck på Hornsgatan har effekt på halterna.

– Ibland får vi frågan varför vi mäter på de värsta platserna. Men klarar vi dem så klarar vi hela stan.