Ardalan Shekarabi. Foto: Fanni Olin Dahl

Ardalan Shekarabi. Foto: Fanni Olin Dahl

Senast i april 2016 ska EU:s nya ­upphandlingsdirektiv skrivas in i svensk lag. Formuleringarna i ­lagtexten får stor betydelse.

– Den här regeringen har en väldigt tydlig linje. Vid tjänste- och byggupphandlingar ska villkor enligt kollektivavtal vara ett krav. Vår inriktning är att detta ska lagstadgas, säger civilminister Ardalan Shekarabi, ansvarig minister för den nya lagen om upphandling.

Offentliga upphandlingar påverkar villkoren i många LO-yrken, som städare, snickare, undersköterskor, taxi- och bussförare samt tågvärdar – för att nu ta några exempel. De riskerar att bli av med sina jobb vid nästa upphandling. I bussbranschen är det snarare regel än undantag.

– Flera landsting undersöker möjligheten att ställa villkor som innebär större trygghet och kontinuitet för personalen. Många kommun- och landstingspolitiker vill genomföra upphandlingarna så att personalens trygghet skyddas bättre, förklarar Ardalan Shekarabi.

I år har länstrafikbolagen i Dalarna, Västerbotten och Örebro län krävt att personalen ska följa med om ett nytt bolag vinner upphandlingen.

– Medarbetarna är det mest cent­rala om vi vill utveckla offentlig sektor. Låt proffsen vara proffs. Goda arbetsvillkor är den viktigaste faktorn för att säkra god kvalitet i den offentliga sektorn, betonar han.

De nya EU-direktiven öppnar för att kräva kollektivavtal. Det tänker regeringen utnyttja. Om personalen ska följa med eller inte är däremot en fråga för varje upphandlande myndighet.

Bara ett par veckor efter maktskif­tet beslöt den nya regeringen att starta en ny myndighet den 1 september 2015. Den ska ge ”upphandlingsstöd i världsklass” som Ardalan Shekarabi uttrycker det, till exempel genom att sprida kunskap, lyfta fram goda exempel och jobba för att utveckla och förbättra upphandlingar tillsammans med Sveriges kommuner och landsting.

Här kommer även personalövergångar in i bilden.

– Jag hoppas på ett nära samarbete mellan den nya myndigheten och kommunerna, som leder till bra underlag för att skydda arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar.

Den offentliga sektorn handlar upp för mellan 600 och 700 miljarder om året. Det är pengar som kan användas för att skapa jobb, bättre miljö och främja social och ekonomisk utveckling. Och i bästa fall nya varor och tjänster.

Länge var den gängse uppfattningen att kommuner och landsting ska handla upp till lägsta pris. 2011 kom forskarna Niklas Bruun och Kerstin Ahlberg fram till att Sverige, tillsammans med Storbritannien, är sämst i EU på att ställa sociala krav vid upphandlingar. Sedan dess har David Camerons center-högerregering öppnat för fler sociala krav.

Ardalan Shekarabi ser förändringar även i Sverige. Han tar Örebro som exempel. När Skanska renoverar miljonprogrammets hus i Vivalla får mellan 50 och 80 arbetslösa i stadsdelen praktikplatser på bygget.

Stockholm och Malmö inför Vita Jobb-modellen och kräver villkor som liknar kollektivavtalets, förbud mot svartjobb och krav på att anställa arbetslösa.

– Det har skett en positiv förändring. Flera kommuner börjar använda upphandlingar som ett strategiskt verktyg för att nå mål inom andra politikområden, berättar Ardalan Shekarabi.

Staten subventionerar jobb för 23 miljarder i år. Hälften av jobben finns i tio lågavlönade LO-yrken. Städare kommer på andra plats på listan. Staten ger arbetsgivarna bidrag till lönerna, samtidigt som kommuner handlar upp städning till lägsta pris.
Fastighets protesterar. Det finns städföretag som bara anställer folk med bidrag. Därmed kan de lägga lägst anbud och vinna upphandlingar. 70 procent av städföretagen i Almega tror att det går till så här.

– Jag har ingen principiell invändning mot att företag med offentliga kontrakt anställer män­niskor som står långt från arbetsmarknaden. Tvärtom vill vi ha en sådan modell, men systemet ska inte missbrukas.

Subventionerade jobb är en fråga för arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Ardalan Shekarabi säger att de två har en nära dialog.

– Vi är en samarbetsregering. Första steget är ett nära samarbete mellan statsråden.

Shekarabi om …

…. överklaganden och sega processer i domstol, som tvingar fram dyra tillfälliga lösningar i väntan på dom:

– Jag har suttit i domstol och hanterat upphandlings­mål. Jag vet att reglerna för överprövning behöver ses över. Vi behöver ett regelverk som förenar rättssäkerhet och kvalitet i verksamheten. Frågan utreds för närvarande och vi hanterar den politiskt.

…. upphandlingar som verktyg för att ge unga och långtidsar­bets­lösa jobb:

– Regeringen ser offentliga upphandlingar som ett centralt verktyg för att inkludera människor i arbetslivet och skapa en schyst arbetsmarknad.

…. upphandlingar som verktyg för att få fram nya varor och tjänster:

– Samarbetet mellan till exempel SJ och Asea och Televerket och LM Ericsson drev fram innovationer. Jag vill gärna att vi går tillbaka till den attityden och ser upphandling som ett strategiskt verktyg för att utveckla vårt land. Här finns ett ömsesidigt intresse. Det är åtminstone den bild jag får när jag träffar företagsledare.

Fakta

Civilministern Ardalan Shekarabi, 36, är gift och har två barn. Han hade hunnit halvvägs på en doktorsavhandling om offentlig upphandling när politiken kallade. I mars förra året blev han riksdagsledamot. I oktober blev han civilminister på finansdepartementet med ansvar för bland annat offentlig upphandling, kommuner och landsting samt offentlig förvaltning. Han är utbildad jurist. Erfarenhet av upphand­lings­ärenden fick han som notarie vid länsrätten i Gävleborg mellan 2003 och 2005.