lofven

Höjd ersättning till arbetslösa. Mer personal i äldreomsorgen. Bättre järnvägsunderhåll. När regeringens budget föll gick en rad reformer för arbetsmarknaden om intet.

– Regeringen hade ett fokus på att få ner arbetslösheten, säger LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin. En strategi för att få in unga i arbetslivet. Och för första gången på många år skulle klyftorna i samhället minska.

– På punkt efter punkt är LO-medlemmarna de stora förlorarna på att reformerna uteblir.

Men det finns också vinnare. Här är förändringarna som nu ställs in:

Högsta dagpenningen i a-kassan skulle ha höjts den 1 maj 2015, från 680 till 910 kronor de första hundra dagarna och sedan 760 kronor per dag. Inkomster upp till 25 025 kronor i månaden skulle därmed ersättas med 80 procent vid arbetslöshet. ”En väldigt viktig reform som vi hade väntat på i flera år”, kommenterar Melker Ödebrink vid a-kassornas samorganisation.

Traineejobb i välfärden skulle införas 2015. De skulle ge unga arbetslösa möjlighet att arbeta 75 procent och samtidigt få yrkesutbildning 25 procent av tiden.

Sysselsättningsfasen (Fas 3) för arbetslösa skulle ersättas med att extratjänster med avtalsenlig lön infördes i välfärden. Nu blir fas 3 kvar.

De nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år blir kvar. Rut-avdraget likaså (regeringen hade tänkt slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga, slopa rut-avdrag för läxhjälp, och utreda en halvering av rut 2016). ”Ingen är glad över regeringskrisen”, säger Eva-Karin Dahl, vd för Homemaid AB och ordförande för Almega Hemserviceföretagen. ”Men fördubblad arbetsgivaravgift för unga under 26 år hade varit tungt för oss. Och rut-avdraget har ju skapat 17 000 jobb inom hemservice.”

Skatten för pensionärer ändras inte. Den skulle ha sänkts med 270 kronor i månaden för pensionärer för den som har 10 000 kronor i månaden i pension. ”Det är en stor besvikelse att pensionärerna går miste om skattesänkningen”, säger PRO:s ordförande Curt Persson. ”SD sviker sitt eget vallöfte om pensionärsskatten”.

Extra anslag till drift och underhåll av järnvägar (1,24 miljarder per år 2015–2018) uteblir. ”Det betyder att färre växlar och kontaktledningar kommer att bytas, med fler fel i anläggningen som följd. Och att färre Sekomedlemmar får jobb. Troligen måste företagen i branschen nu säga upp folk”, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko.

• Regeringen och Vänsterpartiet hade aviserat en utredning om att starkt begränsa vinstintresset inom välfärden. Nu tillsätts inte den. ”Diskussionen om vinsterna har varit destruktiv. Nu ser vi öppningar för en mer konstruktiv debatt om välfärdens utmaningar – finansieringen, kvaliteten och inte minst hur jobben i välfärden ska bli attraktiva”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.

• Färre högavlönade behöver betala statlig inkomstskatt 2015 än om regeringens budget hade gått igenom.

Satsning på mer personal i äldreomsorgen uteblir.

• I sin budget utlovade regeringen tre miljarder kronor för högre lärarlöner. De båda lärarfacken ser den satsningen som nödvändig för att vända skolans kris.

 

Extraval i mars

Regeringen sitter kvar. Därmed kunde Stefan Löfven utlysa extraval den 22 mars. Alternativet var att avgå. Det hade slutat med att talmannen hade bett regeringen att sitta kvar som en övergångs­regering, och en sådan får inte utlysa val.

 

LÄS OCKSÅ

• LO-beredskap inför nyval

• Arbetsgivarna: Inga jobb går förlorade

Fakta

Regeringen har låsta händer – nästan
Riksdagens ja till Alliansens budget bakbinder Stefan Löfvens händer ganska rejält. Han kan inte röra inkomstskatterna, men däremot höja andra skatter för att finansiera nya reformer.
Budgeten är regeringens ryggrad och det stora styrmedlet för att driva politiken i önskad riktning. Att en regering blir låst av oppositionens budget är helt unikt inom svensk politik och självklart en mardröm för en statsminister. Men vilka möjligheter har Stefan Löfven att manövrera till dess en ny regering ska utses efter extravalet? – I formell mening är det "business as usual" för regeringen. Men riksdagens beslut innebär förstås en begränsning för Löfven eftersom han inte kan genomföra de ändringar av skatterna som planerats, till exempel höjningen för höginkomsttagare. Det finns ju en anledning till att han utlyste nyval, säger Ingvar Mattson, generaldirektör för Statskontoret och tidigare kanslichef för riksdagens finansutskott. Inkomstskatterna får Löfven alltså inte röra, där finns ett retroaktivitetsförbud som förhindrar att de ändras i efterhand. Den delen av Alliansens budget är på väg till Skatteverket för att omvandlas till skattetabeller. Riksdagens utskott har 27 utgiftsområden med egna budgetramar som också ligger fast och som sannolikt läggs fast av riksdagen före jul. Där är manöverutrymmet minimalt. Men vad kan Stefan Löfven göra när det gäller inkomster och utgifter? - En del skatter går att ändra. Det gäller sannolikt den föreslagna höjningen av skatt på kärnkraft som kan införas från 1 juli. Momsen skulle också kunna höjas, även om jag tror att de inte är aktuellt. Regeringen skulle kunna finansiera sina reformer med lånade pengar, men det skulle gå tvärt emot finansminister Magdalena Anderssons upprepade uttalanden att allt ska finansieras krona för krona. Det skulle också föra Sverige längre från överskottsmålet.