Svenska romer känner sig tvingade att dölja sin identitet på jobbet, i skolan och när de söker bostad. Diskrimineringen i samhället är utbredd, enligt en rapport.

Många svenska romer måste i sin vardag tampas med fördomar och antiziganism. Diskriminerande strukturer och förutfattade meningar om romer som grupp förekommer i såväl arbetslivet och skolan som på bostadsmarknaden och inom vården, enligt en rapport från länsstyrelsen i Stockholm som undersökt situationen för romer i ett antal svenska städer.

– I Sverige finns det en lång historia av antiziganism och diskriminering av romer som grupp. Det är socialt accepterat och fastslaget att romer inte är som oss, säger Majlis Nilsson, samordnare på länsstyrelsen i Stockholm.

Regeringens mål är att de romer som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som icke-romer. Men rapporten målar upp en bild som delvis är mörkare än länsstyrelsen hade hoppats på.

– Vi kan dessvärre bara konstatera att målet i dag är långt ifrån uppnått och att utvecklingen går långsamt, säger Majlis Nilsson.

Romer beskriver själva utsattheten som stor. En ledig lägenhet finns plötsligt inte längre när hyresvärden får reda på att den som köar är rom. Skolelever säger hellre att de är turkar än romer och vågar inte ta hem kompisar av rädsla för att deras ursprung ska avslöjas. En duktig bilmekaniker blir plötsligt överflödig på arbetsplatsen när hans romska identitet blir känd.

– Sådant ska människor inte behöva stå ut med. Man måste kunna stå upp för vad man är, men då blir man alltså lidande i dag, säger Fred Taikon, ordförande i föreningen É Romani Glinda.

Rapporter i all ära, nu är det dags att agera, tycker han.

– Någon quick fix finns inte, men information och upplysning är oerhört viktigt. Sverige har hittills inte lyckats med att synliggöra de nationella minoriteterna.

 

Fakta

Mörk historia av diskriminering

• Romernas tillvaro i Sverige har under århundraden präglats av diskriminering och utanförskap.

• Under 1600- och 1700-talen försökte man på olika sätt fördriva och stöta bort romerna.

• Senare försvårades romers livsvillkor genom näringsförbud, invandringsförbud och tvångssterilisering.

• Få romer fick chansen att gå i skola och barn tvångsomhändertogs för att assimileras.

• Ännu befinner sig många romer i en mycket utsatt situation.

• En utredning från 2010 konstaterade att arbetslösheten bland de omkring 50 000 romer som då levde i Sverige var cirka 80 procent.

 

Nationella minoriteter

• De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar.

• De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

• Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet.

• De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.