Kvinnor tränger sakta in på manliga delar av arbetsmarknaden. Men de män som söker sig till de kvinnodominerade yrkena i vården blir inte fler. Ska förändringen ta fart måste politiker och chefer arbetslivet ta nya tag.

Ungefär så skulle man kunna sammanfatta de forskningsrapporter som Delegationen för jämställdhet i arbetslivet presenterar i dag, tisdag. Till stor del bygger rapporterna på fakta som har funnits tillgängliga sedan tidigare, men forskarna har också tagit fram nytt underlag.

Bilden av den svenska arbetsmarknaden som starkt könssegregerad står sig. Kanske hör den inte till de allra mest segregerade i Europa, så som forskning på 1990-talet beskrev den. Med ett alternativt mått på könssegregering, som tar hänsyn till att olika länders arbetsmarknader har olika yrkesstrukturer, framstår Sverige som något mindre könsuppdelat än ett europeiskt genomsnitt.

Men till en del beror den modifierade bilden då på att arbetsmarknaden i några östeuropeiska länder har blivit mer könssegregerad under 2000-talet. Huvudintrycket är fortfarande att svenska kvinnor och män går skilda vägar genom arbetslivet. En stor del av kvinnorna finns i några få, lågt avlönade yrken, som vårdbiträden (150 000 arbetstagare) och undersköterskor (165 000). Medan männen är spridda på fler yrken (möjligen ett resultat av skev klassificering av kvinnoyrkena).

Och de manliga yrkena är som regel bättre betalda. I de lägre betalda arbetaryrkena är skillnaden i och för sig mycket liten mellan mäns och kvinnors löner. Men ju högre upp man kommer i hierarkierna, desto färre kvinnor hittar man. Och de största löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns inom de högst betalda skikten.

Medlingsinstitutets statistik visar att den genomsnittliga kvinnolönen år 2012 var 86,1 procent av den genomsnittliga manslönen (en ökning av kvinnolönens andel med 3,7 procent sedan år 2000). Ungefär en fjärdedel av löneklyftan kan förklaras av faktorer som ålder, utbildning, näringsgren och företagsstorlek. En något viktigare förklaring är mäns och kvinnors olika yrkesval – att förändra det är alltså en grundläggande utmaning om kvinnors inkomster ska öka.

Kvar finns en ”oförklarad” löneskillnad på mellan fem och sex procent. Orsakerna till den måste sökas i olika attityder till män och kvinnor, inte minst från arbetsgivarna, som ju sätter lönerna. Forskarna pekar på det ”glastak” som alltjämt hindrar kvinnor att nå de allra bäst betalda positionerna i yrkeslivet.

WEB_INRIKESEn del av den forskning som presenteras i dag fokuserar på just de högsta positionerna i näringslivet. Hur relevant det är kan förstås diskuteras, medger Anna Hedborg, ordförande för Delegationen för jämställhet i arbetslivet. Att höja lönerna för de kvinnodominerade LO-yrkena i vården skulle göra skillnad för många fler. Men synen på kvinnor som ledare säger mycket om synen på kvinnor i arbetslivet i allmänhet.

Jämfört med motsvarande undersökningar 1994 och 2003 har kvinnorna i de stora företagens ledningar och styrelser blivit fler. Medvetenheten om den bristande jämställdheten, och om de strukturella orsakerna bakom den, har vuxit.

Men fortfarande gäller gamla sanningar, som att ”män väljer män” när chefsjobben ska tillsättas. Kanske mest anmärkningsvärt är den generationsskillnad som forskarna finner då de intervjuar företagsledare, både manliga och kvinnliga. Bland de äldre har kunskapen om jämställdhetsfrågor trots allt trängt igenom. Företagsledare i åldrarna 30–35 år ser däremot inte de strukturer som bromsar kvinnor.

– De unga cheferna beskriver jämställdhet som en icke-fråga, säger professor Anna Wahl, en av forskarna bakom rapporten. Jämställdheten betraktas som ett avklarat problem; om kvinnor inte når ledande positioner ses det som resultatet av individuella val.

Forskningsrapporterna ger bland annat starka argument för dem som vill införa könskvotering till börsbolagens styrelser. Där kvinnor har trätt in i styrelserummen har det haft en rad positiva effekter.

Kvinnliga styrelseledamöter är till exempel oftare närvarande på styrelsemötena än manliga. Och när kvinnor tar plats i styrelsen skärper sig männen och kommer till mötena. Blandade styrelser förefaller också vara mer aktiva. Över hela världen är mönstret att könsblandade styrelser och företagsledningar hänger samman med högre lönsamhet. I Norge, det första land som lagstiftade om könskvotering i börsbolagens styrelser, är erfarenheterna överlag goda.