Kan offentligt driven verksamhet, som ambulanssjukvård, inte dömas till företagsbot? Det är frågan Arbetsmiljöverket ställer sig efter domen i Göteborgs tingsrätt förra fredagen. Foto: Bertil Ericson Bild: TT

Arbetsmiljöverket vill att ambulansdomen i Göteborgs tingsrätt i fredags prövas i Högsta domstolen (HD). Domen friar Västra Götalandsregionen från arbetsmiljöbrott då en ambulanssjuksköterska körde in i en bergvägg efter ett nästan dygnslångt arbetspass.

Tingsrätten tar inte upp sakfrågan, det vill säga arbetsmiljöbrottet vållande till annans kroppsskada, utan ogillar åtalet enbart på grund av att åklagaren yrkat företagsbot.

En sådan bot kan bara krävas av en privat näringsverksamhet, resonerar rätten som utgår från lagtexten i brottsbalken där företagsbot regleras.

Det är beklagligt att tingsrätten inte alls prövat skuldfrågan, konstaterar Mikael Syk, jurist vid Arbetsmiljöverket.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att de anställda kan utföra sitt arbete utan att äventyra sin hälsa, eller till och med sina liv som i det här fallet, oavsett vilken typ av verksamhet det gäller.

– Ingen arbetsgivare, offentlig eller privat, ska kunna åsidosätta sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.

Han påpekar dock att det finns andra tingsrättsdomar där företagsbot utdöms mot offentliga arbetsgivare.

– Men det är uppenbart att det uppstått en slags gråzon när det gäller företagsbot. Rättsläget behöver klargöras. Dessutom är det en rättvisefråga, därför vill vi ha det här prövat i Högsta domstolen.

Brottsutredningar i arbetsmiljömål är i många fall väldigt komplicerade och ytterst få leder till fällande dom. Åklagaren måste bevisa att den åtalade handlat med uppsåt eller varit försumlig. Dessutom krävs att den åtalade som haft arbetsmiljöansvar också har haft tillräckliga befogenheter, resurser och kunskaper för sina uppgifter.

Men vid företagsbot behöver ingen enskild person utses som skyldig till brott. Visserligen måste åklagarna fortfarande utreda om ett brott har begåtts, men de behöver inte uttryckligen peka ut vem som har begått brottet. Om det till exempel saknas ett skydd på en maskin behöver de inte alla gånger utreda vem som tog bort skyddet.

Det räcker att ett brott har begåtts i ”näringsverksamheten” för att en domstol ska kunna döma ut företagsbot.

Företagsboten är i dag den vanligaste påföljden i arbetsmiljömål. Sedan kraven för att kunna döma ut till företagsbot sänktes 2006 har antalet företagsböter ökat mycket kraftigt, från enbart två fall år 2007 till 123 fall fyra år senare, visade Arbetsmiljöverkets sammanställning av avgjorda mål under senaste decenniet.

För brott som endast kan leda till dagsböter får åklagaren numera normalt inte väcka åtal, utan i stället föra talan om företagsbot. Företaget eller organisationen kan acceptera boten eller kräva att saken prövas i rättegång.

Företagsbot kan vara lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor.

 

LÄS OCKSÅ

• Inget besked om ambulansförares arbetstider