Stephanie Lay är konstterapeut på Edgewood. När hon och hennes kollegor ville starta en fackklubb för att höja lönerna och förbättra villkoren så stötte de på patrull av vd:n (som enligt uppgift tjänar 1,85 miljoner kronor i årslön). Nu ska fallet upp i domstol. Foto: Hanna Sistek

Stephanie Lay är konstterapeut på Edgewood. När hon och hennes kollegor ville starta en fackklubb för att höja lönerna och förbättra villkoren så stötte de på patrull av vd:n (som enligt uppgift tjänar 1,85 miljoner kronor i årslön). Nu ska fallet upp i domstol. Foto: Hanna Sistek

 

När hon ville starta en fackföre­ning blev konstterapeuten Stephanie Lay avstängd från sin arbetsplats.

– Vi ville organisera oss för att vi tycker att vi fyller en viktig uppgift i samhället, men lyckas inte behålla den bästa personalen, säger hon.

Nu är Stephanie rädd att förlora jobbet när hon tvingas vittna i domstol.

Framför rader av karaktäristiska San Francisco-lådhus ligger Edgewoods center för barn och familjer, en imponerande byggnad i kolonialstil med välansade bus­kage. Här hamnar barn som annars skulle placeras på ungdomsanstalt eller psyket. Personalen får stå ut med att bli såväl huggna med pennor som sexuellt trakasserade, och stannar i snitt i sex månader.

– Vi blir överfallna dagligen utan att det finns ett stödsystem, de säger till oss att ta en tiominuters paus och sedan komma tillbaka, säger konstterapeuten Stephanie Lay, 28.

Hon har jobbat på Edgewood i två år och slöt sig under våren samman med några kollegor för att försöka få arbetsplatsen fackligt ansluten. Med hjälp av fackföreningen Teamsters började de samla underskrifter från medarbetare. När de trodde sig ha 66 procent av personalen på sin sida gick de till chefen, som i det läget kan välja att ge dem rätten att forma ett fack – så kallad card check. Men privata arbetsgivare kan låta saken gå till omröstning, vilket vd:n Matthew Madaus gjorde.

Därpå följde vad Lay menar var en morot-piska-taktik.

– Ledningen erbjöd oss kompensation för luncher, bad om ursäkt för saker som hänt i det förgångna och lovade att de skulle förbättra situationen, berättar Lay.

Samtidigt smutskastade de facket.

– De sa att Teamsters inte vet vad de gör, att de är ett fack för lastbilsförare och att de bara vill åt våra medlemsavgifter, minns Lay.

Informationen gick ut per e-post till samtliga anställda, ihop med andra påståenden – som att medlemmarna skulle tvingas sympatistrejka med andra yrkeskategorier och att ett medlemskap skulle leda till lönestagnering.

Lay korrigerade felaktigheterna i ett svarsmejl. Efter det blev hon avstängd, såväl från arbetsplatsen som från sin jobbmejl och jobbtelefon.

Inför omröstningen om facklig anslutning lade chefen  oväntat till fyra extra yrkeskategorier till de röstberättigade – ett vanligt trick för att späda ut de fackpositiva, berättar Teamstersanställde Rudy Gonzalez.

– Ett annat trick är att förhala omröstningen och på så vis få mer tid på sig att påverka de anställda att rösta nej, berättar han.

Omröstningen den 22 oktober slutade med att facket förlorade, men Teamsters har överklagat på grund av olagligt uppförande under kampanjen. Lay ska vittna i domstol och är nervös för att i slutändan förlora sitt jobb, som hon tjänar motsvarande 15 360 kronor i månaden på (en lön hon vill höja).

Vinner Teamsters så kan de ändå inte ropa hej.

Om en arbetsplats blir fackligt ansluten så har medlemmarna bara ett år på sig att förhandla fram ett kollektivavtal, sedan kan arbetsgivaren ansöka om att upplösa facket. Statistiken säger att endast en av fyra lyckas få till ett kollektivavtal.

– Det är enkelt för en arbetsgivare att fördröja processen under ett års tid, suckar Gonzalez.

Hanna Sistek

 

Läs också:

 

Rudy Gonzalez, representant  för facket Teamsters, och ­medlemmen Cory Hallman ­hjälper anställda på Edgewood att ansluta sig till facket. Foto: Hanna Sistek

Rudy Gonzalez, representant för facket Teamsters, och ­medlemmen Cory Hallman ­hjälper anställda på Edgewood att ansluta sig till facket. Foto: Hanna Sistek