– Den typen av förändringar som vi föreslår tar tid, kräver envishet och mycket tjat för att bli verklighet, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter. Foto: Leif R Jansson

– Den typen av förändringar som vi föreslår tar tid, kräver envishet och mycket tjat för att bli verklighet, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter. Foto: Leif R Jansson

Inte någon gång sedan andra världskriget har Sverige haft större anledning att genomföra finanspolitiska stimulansåtgärder. Det hävdar LO-ekonomerna i sin nya prognos, där de upprepar sina tidigare krav på 70 miljarder kronor i stimulanser.

– Efter sju magra år är det inte uppenbart att vi står inför sju feta år. Svensk ekonomi befinner sig i ett trängt läge, som det är svårt att ta sig ur. Vi är mycket exportberoende, och vi går nu igenom det sjätte året i rad med svag internationell tillväxt, särskilt i Europa, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

– Möjligheten att ta sig ur denna position ligger i en mer expansiv finanspolitik. Riksbanken har uttömt sin arsenal. Men nollräntan är inte tillräcklig för att få upp inflationen till målet och få fart på tillväxten. Vi kan inte heller se att kvantitativa lättnader eller försvagningar av växelkursen skulle göra jobbet, fortsätter han.

Kvantitativa lättnader betyder i klartext att Riksbanken startar sedelpressen för att öka penningmängden. Vilket samtidigt spär på inflationen.

LO-ekonomerna beskriver den rådande finanspolitiken som lätt åtstramande. I dess ställe föreslår de en aktiv ekonomisk politik, genom ett stimulanspaket som innehåller 70 miljarder kronor i offentliga satsningar. Merparten är permanenta stimulansåtgärder i form av höjda statsbidrag till kommunerna, förbättrade ersättningar till hushållen och större statliga investeringar till bland annat bostadsbyggande och vägbyggen. Enligt LO-ekonomernas beräkningar skulle det få sysselsättningen att öka med 100 000 personer och arbetslösheten att falla med två procentenheter.

– Finanspolitiken har en central roll i det ekonomiska dödläge som vi befinner oss i. Den möjligheten tas inte på grund av det finanspolitiska ramverket. Men vi ska inte ha ett ramverk som sätter käppar i hjulet för en rationell ekonomisk politik, säger Ola Pettersson, LO:s chefekonom.

LO-ekonomernas stimulanspaket lanserades första gången för ett och ett halvt år sedan och har hittills haft svårt att få gehör bland de politiska partierna.

– Den typ av förändringar som vi föreslår tar tid, kräver envishet och mycket tjat för att bli verklighet. Många verkar ha trott att krisen i Europa kommer att ordna sig på egen hand och bara utgör ett hack i kurvan. Men vi har under en längre tid haft en mer realistisk syn, säger Ola Pettersson.

Regeringens prognos för tillväxten under de kommande två åren beskrivs av LO-ekonomerna som relativt optimistisk. Istället för en tillväxt kring tre procent som Finansdepartementet räknar med, tror de fackliga ekonomerna att den kommer att landa på dryga två procent. Bakom skillnaden ligger olika förväntningar om hushållens konsumtion och sparande. Regeringen kalkylerar med att hushållen kommer att dra ner på sitt sparande.

– Vi tror att hushållen kommer att fortsätta sitt höga sparande ända tills de känner sig väldigt trygga med att det inte längre behövs. Den oroliga omvärlden och höga arbetslösheten präglar stämningsläget. Sedan är de nya amorteringskraven för bolån ytterligare ett skäl för hushållen att inte minska sitt sparande, säger Lars Ernsäter.

LO-ekonomerna gör även en mer pessimistisk prognos för arbetslösheten än många andra. De spår en minskning med bara några tiondelar – till 7,6 procent år 2016.

– Vi räknar inte med samma avmattning av arbetskraftsutbudet som regeringen. Utan utbudet kommer att fortsätta växa starkt. Efterfrågan är för svag för att få ner arbetslösheten, säger Lars Ernsäter.

Tillväxt och arbetslöshet

lotabell