”Det är bara att ta tag i sin situation, vässa armbågarna och inte ge upp.”

Så citerar författaren Kent Werne i veckans Arbetet ur sin bok Ofärdsland – livet längs arbetslinjen.

Rådet kommer från Arbetsförmedlingens coacher och syftar till att varna arbetslösa för vad som väntar om de inte själva tar tag i sin situation: förnedrande tiggeri.

Som om alla människor föddes med, eller klev ut i arbetslivet utifrån, exakt samma förutsättningar. Klass, ekonomisk kraft, startkapital existerar inte.

Werne skriver om människan som blivit en vara, vilken som helst, och arbetsmarknaden som vilket torg som helst. Skyddet mot den utsattheten byggdes upp under flera decennier med sjukförsäkring, kollektivavtal, arbetslöshetsersättning.

Allt det där döptes sedan om till ”utanförskap” och monterades ner på ett kick.

Liberalismens fader, ekonomen Adam Smith, beskrev ganska iskallt skillnaden mellan arbetsgivarens vård av sin investering ”arbetaren” och slavägarens behandling av sin investering ”slaven”. Den senare skulle förlora pengar eftersom en slavägare tenderar att vanvårda sin slav.

Slavägare läser nog inte Adam Smith. De blir allt fler i världen, med nästan 36 miljoner slavar, uppskattar stiftelsen Walk Free, skriver Arbetets reporter Erik Larsson.

Ett av de värsta slavländerna är Qatar där människor dör som flugor i förberedelserna inför fotbolls-VM. (Nu belönas Qatar med ännu ett internationellt sportevenemang – friidrotts-VM.)

Sverige har inget slavsystem. Dock migrantarbetare. En av effekterna på en fri och öppen marknad är att priset på varor sänks om utbudet ökar. Därför antas gästarbetare  leda till lönedumpning, det vill säga lägre löner på lång sikt för alla i just den branschen.

Det har länge varit en farhåga, som nu visar sig vara en myt.

Enligt flera ekonomer som Erik Larsson pratat med finns inget sådant tydligt samband.

Däremot ger den fria rörligheten positiva effekter på samhällsekonomin i stort. Vi tjänar alltså på att byggjobbare och chaufförer från de forna öststaterna flyttar hit.

De tjänar också på flytten. Dock inte lika mycket som sina svenska arbetskamrater.

Där kan vi snacka om rea på varan arbetskraft.