Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Jenny Lindström och rullintresserade Adrian Lindström.

Hedlunda förskola rullar mot framtiden

Som ett blågrått skepp tornar det upp sig bredvid skolan.
Hedlunda förskola i Umeå heter det, och ska visa vägen till framtidens barnomsorg.
– Det känns coolt att vi kan bana väg för alla andra förskolor, säger barnskötaren Jacqueline Zarrabi.

Olikheten, en av avdelningarna, eller hemvistena som man säger på Reggio Emilia-inspirerade Hedlunda, är extremt barnanpassad. Allting är på rätt nivå, de öppna ytorna är stora, ett av rummen är byggt som en enda koja med små skrymslen. Kulören på väggarna, som påminner om utsidans blå-grå nyans, är vald för att lyfta fram färgerna i barnens teckningar.

Plötsligt häller Jacqueline Zarrabi ut gamla toarullar på golvet, och de ettåringar som fortfarande rultar omkring den här eftermiddagen blir genast intresserade, nu ska det rullas.

– Vi märkte att barnen gillade att rulla saker, de prövade med min sko till exempel. Då började vi fundera på hur vi skulle få in det i leken, berättar hon.

På Olikheten är två barnskötare och en förskollärare, i stället för tvärtom som det brukar vara.

– Här är vi som jämlika, säger den andra barnskötaren på hemvistet, Jenny Lindström.

Chefen Maria Viksten säger att hon inte tänkte på utbildningen när hon satte ihop arbetslagen.

Hedlunda är långt ifrån den första förskola som jobbar med Reggio Emilia. Det unika är att den samtidigt har fått två andra uppdrag av kommunen: förskolan ska vara hållbar ur miljösynpunkt och hållbar socialt, vilket innebär att den ska jobba genusmedvetet på ett fördjupat sätt med forskningsanknytning.

Bredvid Maria Viksten i personalsoffan sitter Anna Olausson. Hon är förskolans forskare, och har ett särskilt ansvar för genustänkandet. Hennes uppdrag är framför allt att bygga upp det kompetenscentrum, som alla förskolor i kommunen i framtiden ska kunna vända sig till.

– Det är i sin linda än så länge. Men det handlar om att översätta teorier till praktik.

Hur märker man som förälder att ni jobbar med genusmedvetenhet?

– Vi kan förklara det mesta ur genusperspektiv. Vi försöker erbjuda material till barnen som är experimenterande och utforskningsbart. Vi försöker arbeta med vårt språk, säger Maria Viksten och ger ett exempel om barnsånger där ekorren som sitter i granen alltid är en han av någon anledning.

Allt de gör ska ha forskningsanknytning, och där får Anna Olausson en viktig roll, att hjälpa de anställda att få stöd i aktuell forskning.

– Men allt handlar inte om Anna, vi är alla ansvariga och har dagligdags diskussioner om de här frågorna, säger Maria Viksten.

Husets väggar är extremt tjocka och välisolerade, ventilationen specialdesignad. Allt för att spara energi. Och så de stora fönstren för att fånga in solen.

Det är inte bara det som gör Ateljén, rummet för skapande, till ett fantastiskt rum.

Fönsterväggen ger rymd och ljus men det är också högt i tak som en gymnastiksal. Till det doftar det himmelskt för tillfället.

Av äpplen som hängts upp i band, lagts på fat och i högar utmed golvet.

Jenny Lindström med över 20 år bakom sig som barnskötare tvekar inte, trots att det bara gått en månad på nya jobbet.

– Det är det bästa jobb jag haft. Det känns spännande att vara med från början och bygga upp något nytt.

När jag slår igen dörren bakom mig till Hedlunda förskola försöker jag urskilja gården på byggarbetsplatsen. Den är inte klar ännu, men kommer bland annat att innehålla en stor grop, en koja och en stor tavla. Det har barn bestämt, efter en dags workshop med arkitekten.