EU satsar för jobb

Arbetslösheten i EU har parkerat sig på en hög nivå. Den nya kommissionen vill satsa 300 miljarder euro på ett investeringspaket för att skapa jobb. Det räcker inte på långa vägar, hävdar Europafacket.

Det är första veckan på nya jobbet.

En av de viktigaste frågorna för den nya EU-kommissionen som tillträdde denna vecka blir att pressa tillbaka arbetslösheten. Eurostats septemberstatistik visar att arbetslösheten snittar på 10,1 procent i EU och 11,5 procent i euroländerna. Det är visserligen något lägre än vad den var för ett år sedan, men siffrorna är höga och har legat still sedan i somras. Ett dystert besked kom också i EU:s höstrapport denna vecka. Där skriver EU-kommissionen ned sin ekonomiska prognos och bedömer att ekonomin i unionen endast växer med 1,3 procent i år.

Just arbetslösheten lär därför bli en av de viktigaste frågorna även för den nya kommissionen. Sättet att tackla dem verkar dock bli något annorlunda än för den tidigare.

Redan innan Jean-Claude Juncker tillträde som ordförande för den nya kommissionen kunde man ana en annan inriktning än hos före­gång­aren José Manuel Barroso. Juncker talar mer om investeringar än åtstramningar.

I Junckers jobbarsenal finns flera pjäser. En regelförenklingsreform – refit – samt frihandelsavtalet med USA – TTIP – är två förändringar som Juncker hoppas ska öka antalet jobb.

Den tyngsta pjäsen i jobbartilleriet är EU:s investeringspaket på mer än 300 miljarder euro – drygt 2 900 miljarder kronor. Exakt vad paketet innehåller och hur det ska finansieras är ännu oklart.

– Ni får helt enkelt lita på mig. Ni har mitt ord på att min kommission kommer att börja jobba på det här dygnet runt så snart vi tillträder. Om ni ger mig ert stöd i dag, så lägger vi fram paketet före jul, sa Jean-Claude Juncker strax innan EU-parlamentet röstade igenom hans kommission i slutet av oktober.

Även om mycket ännu är oklart är det tänkt att pengarna till investeringspaketet ska tas från flera ställen. EU:s medlemsländer ska bidra. Många länder dras dock med skuldberg och det är oklart hur mycket de kan satsa. Ett stort hopp sätts till privat kapital från exempelvis företag samt EU:s egen budget. Det talas också om att Europeiska investeringsbanken (EIB) ska skjuta till kapital.

De konturer av investeringspaketet som ändå framträtt är satsningar på infrastruktur, bredband, miljöteknik samt utbildning och forskning och insatser för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten.

De drygt 300 miljarderna ska satsas under tre år. Det kan tyckas som en stor summa. Det tycker dock inte Europafacket (EFS).

– Det räcker absolut inte, säger Emanuela Bonacina, kommunikatör på EFS.

Facket vill se större satsningar och vill att EU har ett tioårigt investeringspaket på motsvarande 2 procent av EU-budgeten. Tonvikten på jobbsatsningarna läggs vid att skapa gröna jobb samt industri och offentlig sektor.