Ylva_Johansson

Ylva Johansson. Foto: Lena Malmberg

 

Utländska företag kan fortsätta dumpa lönerna för sina anställda när de är på tillfälliga uppdrag i Sverige. Det framgår av Arbetets intervju med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Och sänkningen av a-kassetaket efter 100 dagar blir kvar.

Ylva Johansson har haft sitt nya uppdrag i en månad. Samtidigt är hon en av de mer erfarna i den nya regeringen. Hon har tidigare haft två olika ministerposter.

Lex Laval reglerar förhållandena för de anställda i utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige. Före valet lovade Socialdemokraterna att riva upp lagen. På frågan om löneskillnaderna mellan svenska och utstationerade arbetare blir kvar svarar ministern:

– Ja. Utstationeringsdirektivet ger oss bara rätt att kräva den hårda kärnan. Och det kan vi inte ändra på.

Den hårda kärnan är minimiregler när det gäller lön, arbetstid, arbetsmiljö, diskriminering och semester.

– Min uppfattning är att vi ändå kan göra en hel del inom ramen för utstationeringsdirektivet, säger ministern.

En parlamentarisk kommitté arbetar med förslag till ändringar av Lavallagen. Arbetsmarknads­ministern vill ge kommittén tilläggsdirektiv, till exempel om att ställa krav på arbetsskadeförsäkring i utstationerade företag, att det ska finnas en person att skriva kollektivavtal med och att få insyn i villkoren som gäller på företaget.

Dessutom vill hon att det ska bli möjligt att sluta bekräftelseavtal. Tanken är att facket i Sverige ska kunna sluta avtal med en arbetsgivare som hävdar att hen har ett gällande kollektivavtal i hemlandet.

– Det nya avtalet bekräftar att företaget har ett kollektivavtal. Då får vi två parter som tillsammans äger avtalet och det är så vi vill ha det i Sverige

För att undvika att fackliga rättigheter kommer i kläm i framtiden vill regeringen införa ett socialt protokoll i EU-fördraget, som är EU:s grundlag. Hittills har hon varit på två ministerrådsmöten i EU och börjat diskutera socialt protokoll. Än vet hon inte riktigt vilka som är de viktigaste samarbetsparterna bland EU-länderna eller riktigt hur det ska gå till.

– Det gäller att hitta en jämbördighet så att fackliga rättigheter inte kan åsidosättas med hänvisning till den fria rörligheten.

Ylva Johansson började sin politiska bana i Vänsterpartiet kommunisterna och var riksdagsledamot för VPK i slutet på 80-talet. Hon säger att hon vid 27 års ålder upptäckte att hon var med i fel parti. Hon tyckte att avståndstagandet från kommunismen bara var kosmetiskt och till skillnad från VPK var hon EU-anhängare.

På Socialdemokraternas kongress våren 2013 förlorade Ylva Johansson överraskande sin plats i partistyrelsen. En förklaring var att hon inte fick plats när valberedningen la sitt pussel. En annan var att det handlade om politiska skiljaktigheter. Hon förespråkade en mer radikal syn på vinster i välfärden än kongressens majoritet och hon vill gå längre än kongressen när det gäller föräldraledigheten.

Nu är Ylva Johansson med och kvoterar ytterligare en månad av föräldraledigheten till var och en av föräldrarna. Hon beskriver det som en mycket kraftfull åtgärd för jämställdhet.

Hon tycker att Kommunals förslag att ge Medlingsinstitutet ett nytt uppdrag är förståeligt. Fackets idé är att Medlingsinstitutet ska verka för jämställda löner. Ministern vill gärna höra en diskussion om detta, men hon är inte beredd at ta ställning nu.

Hon och regeringen har flera förslag som syftar till jämställda löner. Som lönekartläggning för att motverka oskäliga skillnader på en arbetsplats. Hon säger dessutom att lönerna blir mer jämställda om man hind­rar att visstider staplas på varandra, och hon vill att de kommunala arbetsgivarna i SKL ska sluta avtal om rätt till heltidsjobb.

Ylva Johansson håller inte med LO:s kritik av att pengar avsätts till lärarna. Det är 3 miljarder som fack och arbetsgivare förfogar över i avtalsrörelsen 2016. LO anser att staten inte ska lägga sig i lönebildningen och kallar det statlig lönepolitik.

– Jag tycker LO har fel. En regering som inte tar ansvar för bra lärare i skolan tar inte ansvar för Sveriges framtid. Det handlar om att göra läraryrket mer attraktivt och det är parterna som avgör hur pengarna ska användas. Och jag utgår från att det utformas på ett sätt som kan få bred acceptans.

Regeringen har inte egen majoritet i riksdagen och delar av satsningen på jobb åt unga har fått kritik av de andra partierna. Det tar Ylva Johansson med ro.

– Det är inget som håller mig vaken om nätterna. Jag tror vi får igenom budgeten. De flesta anständiga partier anser att det är viktigt att lösa ungdomsarbetslösheten.

Hon tänker sig ett brett samarbete med landets kommuner, med näringslivet och med parterna för att ordna jobb.

– Jag tror att det behövs stor flexibilitet och lokala kombinationer av utbildning och arbete anpassade efter varje ung människas behov.

Hon tänker sig att det är lockande för kommunerna också. Det blir ett sätt att underlätta generationsväxlingen i välfärdssektorn och samtidigt få ekonomiskt stöd från staten för detta.

– Det är oerhört viktigt för mig att det är riktiga jobb och att unga inte hamnar i någon slags pysselsättning.

Arbetsmarknadsministern tänker sig att parterna ska delta med sitt kunnande och hon säger att Kommunal just berättat att kyrkan kan behöva folk för att sköta kyrkogårdar och för kyrkans barntimmar.

 

Läs också:

Se intervjun här:

Nya arbetsmarknadsministern

Namn: Ylva ­Johansson. Ålder: 50 år. Lön: 124 000 kronor i månaden. Familj: Gift med tidigare finansministern Erik Åsbrink (S), tre barn. Bakgrund: Utbildad lärare. Riksdagsledamot för Vänsterpartiet kommunisterna. Senare socialdemo­kratisk skolminister, vd i utbildningsföre­taget Att veta AB och biträdande socialminister. Efter 2010 ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott och arbetsmarknads­politisk talesperson för Socialdemokraterna. Fritid: Fotboll. Ord­förande för Stock­holms Fotbollsförbund. Håller på Hammarby och ser dam- och herrlagets alla hemmamatcher, kollar en del på Liverpool också. Och umgås med vänner och familj.