Ett år efter avslutade studier på gymnasiets yrkesprogram har bara en av tre etablerat sig på arbetsmarknaden. Det visar en ny LO-rapport som grundas på Skolverkets uppgifter.

– Vi är väldigt bekymrade av den utveckling vi ser för yrkesprogrammen. Siffrorna är allvarliga både för individen och samhället. Ungdomar inleder vuxenlivet med arbetslöshet, samtidigt som företagen inte hittar den kompetens de frågar efter, säger Nina Andersson Brynja, LO-utredare och den som har skrivit rapporten ”Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?”.

Allt färre väljer yrkesprogrammen på gymnasiet. 2013 års siffra är den lägsta hittills under 2000-talet. Då valde 27 procent ett yrkesprogram att jämföra med 35 procent toppåret 2007.

Om trenden ska vändas måste utbildningarna leda till jobb med trygga villkor.

I dag hjälper det inte att välja ett framtida bristyrke. Både Sveriges Kommuner och Landsting och Kommunal varnar för brist på undersköterskor i äldreomsorgen. Ändå hade bara drygt 40 procent av dem som började 2006 respektive 2008 etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter gymnasiet. Drygt 20 procent pluggade på högskolan.

– Det borde ändå vara en högre andel som går vidare till jobb. Varför det inte blir så beror på olika orsaker i olika delar av landet. Men allmänt kan man säga att alla yrkesutbildningar borde ha högre kvalitet, anser Nina Andersson Brynja.

I topp hamnar fordonsprogrammet. Där hade sju av tio etablerat sig tre år efter gymnasiet. Energi- och byggprogrammen hamnar också högt.

Överhuvudtaget är det fler som etablerar sig efter mansdominerade program.

Etablerad är inte samma sak som att ha ett fast jobb. Skolverket har lagt ribban ganska lågt. Det räcker med att tjäna minst 174 200 kronor om året. Yrket behöver inte ens stämma överens med gymnasieutbildningen.

Ytterligare nästan en tredjedel av dem som gick ut från yrkesprogrammen har en osäker ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasiet. Det innebär att de tjänar mellan 147 200 och 174 200 kronor kronor. De har med andra ord inte råd att flytta från föräldrarna.

Nina Andersson Brynja tror att en viktig orsak till att så få elever får jobb är att det är för stort avstånd mellan skolan och arbetslivet.

– Skolan behöver närmare kontakt med arbetslivet. Vi måste knyta ihop skolan och de branscher som eleverna utbildas för.

Så vill LO förbättra yrkesutbildningen

Här är LO:s förslag för att förbättra yrkesutbildningen: • Gymnasiet ska bli obligatoriskt. Kraven ökar i alla yrken. Skolan måste gå i takt med arbetsmarknaden. • De som väljer yrkesprogrammen ska bli behöriga att söka till högskolan. Behörigheten togs bort 2011. • Branscherna ska få inflytande över yrkesprogrammen. Samverkan mellan skola, arbetsliv och arbetsmarknadens parter måste bli bättre. • Alla elever på yrkesprogram ska få den praktik de har rätt till. I dag klarar bara var femte skola av att ordna bra praktik åt alla elever. • Arbetsmarknadskunskap på gymnasiet. Eleverna ska få lära sig sådant som hur man söker jobb och vad ett kollektivavtal är. • Bygg ut komvux och permanententa yrkesvux. • Fler platser på yrkeshögskolan. • Låt unga bli vuxna. Ge dem bättre villkor på arbetsmarknaden.