Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska avskaffas redan 2015, lovar regeringen i sitt budgetförslag. Samtidigt ska förtidspensionerna höjas.

De senaste åtta åren har den borgerliga regeringens skarpa tidsgränser i sjukförsäkringen gång på gång hamnat i centrum för den politiska debatten. Särskilt den definitiva gränsen för hur många dagar man kan få sjukpenning, oavsett hur sjuk man är, har kritiserats. Hittills har 75 000 personer tvingats lämna sjukförsäkringen utan annat skäl än att deras dagar är slut.

Att utförsäkringen av sjuka skulle fortsätta någon längre tid under en rödgrön regering vore politiskt nästan omöjligt. Redan i höst ska ett förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen skickas ut på remiss, lovar regeringen i budgetpropositionen. På den presskonferens där finansminister Magdalena Andersson presenterade budgeten i dag, torsdag, bekräftade hon att den bortre tidsgränsen ska tas bort 2015.

Målet för regeringens politik på det här området är ”en mer human och förutsägbar sjukförsäkring”. Men de mycket hårda villkoren för sjukersättning, som har minskat antalet nybeviljade förtidspensioner drastiskt sedan de infördes 2008, berörs inte i budgetpropositionen.

Däremot ska sjuk- och aktivitetsersättningen höjas från den 1 januari 2015. Höjningen är blygsam – som mest blir det 200 kronor mer i månaden för personer med hel sjukersättning. Reformen, som kostar 300 miljoner kronor, är ändå en av få konkreta nyheter i en budget där det mesta varit känt i förväg.

En reform som däremot lyser med sin frånvaro är en höjning av taket i sjukförsäkringen. Strax före maktskiftet hösten 2006 höjde S-regeringen taket så att den högsta inkomst som täcktes av sjukförsäkringen blev 10 prisbasbelopp per år i stället för 7,5, en höjning som Alliansregeringen snabbt drog tillbaka.

– Allt kan inte genomföras den 1 januari 2015, sa Magdalena Andersson vid torsdagens presskonferens. Men Socialdemokraterna har fortfarande ambitionen att höja taket.

De rödgröna partierna har kritiserat Alliansregeringens sjukförsäkring för att den prövar människors arbetsförmåga mot alla tänkbara jobb, utan att ge ordentlig rehabilitering och hjälp att ställa om till ett annat jobb om man inte klarar det tidigare arbetet. I regeringsställning vill de rödgröna nu inleda samtal med fack och arbetsgivare om hur sjukfrånvaron ska kunna förebyggas och hur ett bra stöd för rehabilitering och omställning ska se ut.

Regeringen vill också skapa en bättre företagshälsovård i samverkan med arbetsmarknadens parter. Den ska omfatta ”fler” arbetstagare än i dag genom kollektivavtal (men inte göras obligatorisk för alla anställda, så som LO länge har krävt).

För att skydda de små företagen från höga sjuklönekostnader vill regeringen ersätta det nuvarande högkostnadsskyddet med en ny ersättning, som tar hänsyn till företagens storlek. Reformen ska genomföras från årsskiftet och bör ha goda chanser att få stöd från de borgerliga partierna, eftersom den ansluter till ett förslag från Centerpartiet.

De senaste åren har de nya sjukfallen som blir minst 30 dagar långa ökat stadigt. 2013 påbörjades 310 000 sådana sjukfall, vilket var 30 000 fler än 2012.

Kvinnors sjukfrånvaro är mycket högre än mäns, och regeringen bedömer att det ytterst hänger samman med bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Våra olika förslag för ökad jämställdhet – från en tredje pappamånad till en ”historisk” satsning på landets kvinnojourer – är därför också en politik för kvinnors hälsa, resonerar regeringen.

Regeringen tror dock inte på något snabbt trendbrott, och räknar med att utgifterna för sjukpenning kommer att öka från 32,7 miljarder 2015 till 36,7 miljarder 2018.

I förslaget till budget för 2015 har ingen utgift för slopad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen räknats in. En tabell i finansplanen visar dock vilken kostnad regeringen tror att reformen kan medföra: 100 miljoner kronor 2015, och omkring 400 miljoner per år de följande tre åren.