Det tyska lärlingssystemet ses som en förebild för Sverige. Marvin Arndt, Berlin, lindar en motor och utbildar sig samtidigt till elektriker för maskin- och drivteknik. Foto: Guido Stüwer

Det tyska lärlingssystemet ses som en förebild för Sverige. Marvin Arndt, Berlin, lindar en motor och utbildar sig samtidigt till elektriker för maskin- och drivteknik. Foto: Guido Stüwer

Allt fler pekar på lärlingssystem som ett sätt att pressa ned den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Men det finns många fallgropar och experter varnar för att kopiera den tyska lärlingsmodellen rakt av.

Tyskland, Österrike och Nederländerna. De är alla tre nationer med låg ungdomsarbetslöshet. Ofta framhålls de som goda exempel på hur länder bör göra för att få fler unga i arbete. Deras lärlingssystem anses vara en viktig förklaring.

Men alla experter är inte eniga.

– Jag vill inte att lärlingssystemet bara ska bli ett annat ord för lägre lön, sa Susanna Holzer på TCO igår, på ett seminarium om ungdomsarbetslöshet i Nederländerna och Sverige.

Hon pekade på svårigheterna med att införa systemet i Sverige. Bland annat menade hon att varken företag eller studenter visat något större intresse.

Andelen unga arbetslösa är förhållandevis hög i Sverige, drygt 22 procent. Det är visserligen på samma nivå som EU-genomsnittet men nivån borde vara lägre om man tar hänsyn till hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden i övrigt. I Nederländerna är endast 11 procent av de unga utan jobb.

EU rekommenderar att öka andelen arbetsplatsförlagt lärande och parterna på EU-nivå, Businesseurope och Europafacket, är intresserade. I februari i år kom Europafacket med en rapport som sade att ett lärlingssystem visserligen inte löser unionens problem med hög ungdomsarbetslöshet – men ändå är ett viktigt steg på vägen.

Sverige har tagit intryck av detta och nu diskuteras det hur ett utbyggt lärlingssystem skulle kunna se ut här.

Vägen dit är dock lång om man ska tro de experter som talade på seminariet.

– Många vill kopiera det tyska systemet men få lyckas, sa Harm van Lieshout, professor på handelshögskolan i Groningen, Nederländerna.

Enligt honom krävs det grundläggande förändringar av ett lands arbetsmarknad för att systemet ska fungera. I Tyskland satsar företagen stora pengar på sina lärlingar. Under årtionden har företagen sett att det fungerar och därför ser de det som en viktig investering för framtiden.

De unga som fått lärlingsplatser har en mycket låg lön de första tre åren. Facken har accepterat detta eftersom det också tagits fram metoder för att säkra att lärlingarna får en bra yrkesutbildning. Att bygga upp metoder för kvalitetssäkring tar dock lång tid.

Ett annat problem är att yrkesbevis och legitimation inte har samma tyngd i Sverige som i exempelvis Tyskland. Där ser det dock ut att kunna bli en förändring, bland annat genom att lärarlegitimation nu införts.

LO-ekonomen Thomas Carlén ansåg att det är parterna på arbetsmarknaden som ska bestämma om lärlingssystem ska införas eller inte.

– Jag tycker att det är en fråga för parterna inom olika sektorer. Inom en sektor kan parterna se det som en bra metod att få in unga på arbetsmarknaden, i en annan sektor kan det vara annorlunda, sa han.

Fotnot: Seminariet hölls i Stockholm i går, torsdag, av Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

 

LÄS OCKSÅ

• I Tyskland är lärlingsvägen väl upptrampad

FAKTA

Ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) är ett omdiskuterat och trubbigt mått för att mäta läget för unga på arbetsmarknaden. Att vara arbetslös är inte samma sak som att vara utan jobb. De som saknar arbete kan exempelvis strunta i att söka jobb och finns därmed inte med i statistiken. Det är svårt att jämföra siffrorna mellan olika länder. I Sverige är det till exempel ganska vanligt att unga studenter söker jobb under sommaren, det gör de inte i samma omfattning i Tyskland. Den svenska ungdomsarbetslösheten framstår därför som högre. Forskarna är eniga om att det finns ett problem i Sverige med övergången från skolan till arbetslivet. För att beskriva läget för unga i olika länder har en annan term, neets, allt oftare börjat användas. Det är en förkortning av det engelska uttrycket Not in Education, Employment, or Training och syftar på unga (15-29 år) som inte utbildar sig, har jobb eller praktik. I Sverige är andelen neets kring 8 procent, i Nederländerna 5,5 procent medan de i Bulgarien och Italien uppgår till 25 respektive 23 procent. Källor: Uppsala universitet, Eurofound