En studie från Karolinska institutet visar att produktionsbortfallet av dålig arbetsmiljö är större än det bortfall som skapas av hälsoproblem. 38 procent mot 31 procent.
Det här borde mana till eftertanke. Men det gör det knappast.
I en värld där marknadstänkande har tagit kommandot prioriteras billigaste offert, vilket förslavar såväl de anställda som arbetsgivarna, och minskar både vinster och löner.
Att människor blir sjuka och att de då inte kan jobba lika mycket som när de är friska är självklart. Men att en dålig arbetsmiljö orsakar ännu större bortfall i produktionen än sjukdom? Nej, det hör vi sällan om.
Ändå är det logiskt.
Som jämförelse kan tjäna en rapport om små skolklasser, utförd 2012 av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
IFAU konstaterar att både effektivitet och resultat ökar kraftigt i små klasser. De konstaterar också att värdet av de bättre resultaten vida överstiger den ökade lönekostnad det innebär att anställa fler lärare.
Men sällan ges utrymme för sådana beräkningar.
Endast lönekostnader per undervisad elev, byggd bro eller vårdad patient räknas med.
Att finna den mest gynnsamma kombinationen av god arbetsmiljö och bemanning är utomordentligt viktigt.
Annars lär vi fortsätta betala effektivitet i såväl människoliv som produktionsbortfall.
