Det var inga direkta nyheter som Socialdemokraternas nya finansminister Magdalena Andersson presenterade på sin presskonferens på måndagsförmiddagen. Precis som Anders Borg konstaterade i början av året förklarar Andersson att de statliga ladorna gapar tomma. Det rekordstora överskott som Göran Persson lämnade efter sig 2006 är borta. Därtill har man lånat pengar som ökat på statsskulden. Att staten lånar pengar behöver inte vara något negativt, som det ofta kan låta. Om pengarna läggs på satsningar i infrastrukturprojekt, bostadsbyggande och utbildning bidrar det i stället till att stimulera ekonomin och ger både jobb och skatteintäkter. Men Alliansregeringen har lånat pengar till skattesänkningar framför allt.
Åtta år senare står vi utan en modern järnväg, eftersatt kollektivtrafik i huvudstaden, bostadsbrist i hälften av landets kommuner, ökande sjukskrivningstal och en skola i fritt fall.
Överskottsmålet i statens finanser kommer inte att nås under åtminstone de kommande fyra åren, enligt Magdalena Andersson. I praktiken kommer överskottsmålet att slopas den närmaste mandatperioden. Det är på tiden. Såväl Göran Persson som LO och ledande ekonomer har länge framfört uppfattningen att budgetreglerna bör stöpas om. Överskottsmålet är inget som är skrivet i sten, utan var ett beslut som fattades av riksdagen efter att Bildt-regeringen lämnade svensk ekonomi i ruiner i mitten av 1990-talet. Då infördes det ekonomiska ramverket med överskottsmål och utgiftstak för att få ordning på en skenande statsskuld. I dag är vi inte ens i närheten av de problemen. De svenska utmaningarna är i stället den höga arbetslösheten (runt åtta procent) och behovet av samhällssatsningar. Just nu är det ett gyllene läge för en mer expansiv ekonomisk politik. Staten kan i dag i princip låna pengar gratis. Ja, vi skulle faktiskt tjäna pengar på att låna pengar.
Men det parlamentariska läget för att bedriva en sådan politik är inte lika optimal. Att få med mittenpartierna på tåget kan i dagsläget betraktas som närmast en omöjlighet.
Magdalena Andersson lovar därför inte heller några lappkast i den ekonomiska politiken. Anders Borgs mantra om att varje reform ska finansieras ”krona-för-krona” kommer att ligga fast. Vissa skatter ska höjas och utgifter justeras. Exakt vilka kommer inte att avslöjas förrän regeringen presenterar sin budget senast om drygt två veckor. Den linjen är kanske förståelig ur ett riksdagstaktiskt perspektiv. Men med Socialdemokraternas målsättning att nå EU:s lägsta arbetslöshet redan 2020 är den riskabel. Ambitionen för den S- och MP-ledda regeringen bör inte vara att staten ska återgå till ett överskott – utan att hålla löftet från valrörelsen om att kraftigt minska arbetslösheten.
